Sida 500
Turisten Ida Pfeiffer
tygat sig om, att en qvinna, begåfvad med kraftfull vilja, ihärdighet och god helsa, likaväl som en man vore i stånd att företaga vidsträckta resor, särdeles om denna qvinna — såsom Ida plägade uttrycka sig — ”tillhörde det förflutna århundradet”, d. v. s. hos männerna icke väckte någon annan känsla än aktning och vördnad.
Den 10 April 1845, omkring två år efter sin första utflygt, anträdde hon sin resa till Norden, der hon först besökte Köpenhamn, hvarefter hon redan d. 16 Maj landsteg på isländska kusten. Hon genomreste ön i alla rigtningar, gjorde utfärder till Geisern och de andra heta källorna, och besteg med stor möda och fara berget Hekla, hvilket kort efter hennes afresa, efter 70 års hvila, ånyo började att spruta eld. Ehuru det intryck, som Islands dystra och ödsliga, men på samma gång dock så upphöjda natur måste göra på hvarje känsligt sinne, äfven hos henne gjorde sig gällande, bibehöll hon dock en sund uppfattning och ett oförvilladt omdöme. Under inflytelsen af ovanliga intryck är den resandes fantasi ofta blott allt för benägen att skildra och fälla omdömen på verklighetens och sanningens bekostnad. Ida Pfeiffer ansåg det alltid som sin pligt, att utan alla fantastiska prydnader helt enkelt berätta, hvad hon sett och upplefvat och dymedelst till dess rätta dimensioner återföra mycket, som blifvit forstoradt af öfverdriften. Isynnerhet med afseende på Island fann hon tillfälle att berigtiga många felaktiga uppgifter. Denna omutliga sanningskärlek har ådragit henne många hätska angrepp.
Mot slutet af Juli 1845 återvände hon på ett uselt fartyg till Köpenhamn, enär hon ännu hade för afsigt ått företaga en utflygt till Norge och Sverge. Hon begaf sig härifrån till Christiania, besökte Telemarken och reste öfver de svenska sjöarne till Stockholm, der hon någon tid uppehöll sig. Derifrån företog hon ännu en resa till Upsala, gjorde en utfärd till Danopmora jerngrufvor och återvände derpå hem öfver Travemlinde, Hamburg oeh Berlin. Den 4 Okt. 1845 inträffade hon åter i Wien.
Öfver denna resa utgaf hon arbetet Reise nach dem Skandt-navischen Norden und der Insel Island (”Resa till det Skandinaviska Norden och ön Island”, 2 bd, Pesth 1846), hvilket äfven upptogs med mycket bifall. Arfvodet för denna skrift samt den summa hon erhållit genom försäljningen af den samling af natura-lier hon medfört från Norden, bildade grundfonden till en ny resa. Ty med hvarje företag växte den djerfva q vinn an 8 mod och håg för resor, hvarjemte hon, genom de erfarenheter hon redan gjort
Källa: Project Runeberg ·