Samtiden. 1859

det förra ställdes under England» och Frankrikes patronst, hvilket också utverkade de andra stormakternas erkännande; och sedan belgiska kongressens första val af hertigen af Nemours blifvit af Ludvig Philip afböjdt, föll det andra, den 4 Juni 1831, på L. Den honom erbjudna värdigheten antog han ej heller nu annorlunda än till en böljan blott vilkorligt (d. 26 Juni); han erhöll de önskade garantierna, lemnade slutligen den 12 Juli sitt fullkomliga bifall, besvor den nja konstitutionen och blef den 22 Juli i Brüssel förklarad för konung. För varaktigheten af sina nya förhållanden afstod han hrån sin årliga inkomst i England och öfverlät åt den brittiska skattkammaren endast utbetalandet af de af honom bestämda pensionerna samt underhållandet af landtgodset Claremont.

Visserligen var det en betänklig början för den nya regenten, att straxt efter dess tillträde, i Augusti 1831, en holländsk krigshär inträngde i Belgien och totalt slog och skingrade de belgiska trupperna i tvänne bataljer, oaktadt försvaret vid den ena af dem leddes af den nye konungen ejelf. Emellertid lände denna tilldragelse onekligen till hans verkliga nytta. Sjelf hade han också vid detta tillfälle värdigt uppfyllt sin pligt; han hade vidtagit riktiga dispositioner och visat personligt mod. Sknlden till missödet låg så omisskänneligen bos de belgiska trupperna, hvilka ännu saknade tillräcklig organisation, Öfning och disciplin, att detta redan då ej af någon betviflades; och detta erkännande dämpade väsendtli-gen belgiernas tembgen långt drifna öfvermod och nedstämde deras anspråk, så att de blefvo mer beredvilliga att foga sig efter de oundgängliga vilkoren för deras upptagande i europeiska statsfamll-jen. Genom den snara hjelp, som vederfors dem från Frankrike och England, lärde de sig ook bättre inse den nye konungen» betydenhet för deras välfärd oeh framtida säkerhet.

Sedan nu denna storm var öfverstånden, förmälde sig konungen (d. 9 Aug. 1832) med en dotter till Ludvig Philip, prinsessas» Louise, och blef äfven i sitt nya familjelif en värdig förebild för sitt folk. Tyvärr blef det lyckliga äktenskapet d. 11 Okt. 1850 upplöst genom drottningens beklagliga frånfälle, sedan det redan i sin början blifvit pröfvadt genom den förstfödde sonens tidiga död. Dock hafva, Ull folkets så väl som till föräldrarnes glädje, sköna afbilder af dessa sedermera uppväxt uti kronprinsen Leopold, hertig af Brabant (född d. 9 April 1835), prinsen Philip, grefve af Flandern (f. d. 24 Mars 1837) och prinaesBan Marie Charlotte (f. d. 7 Juni 1840). Hertigen af Brabant, som redan delar faderns popularitet, förmäldes d. 22 Aug. 1853 med erkehertiginnan Maria af Österrike; och »om denna förbindelse alltifrån början var populär i Belgien, der man ännn alltjemt med glädje tänker tillbaka på Albrechts och Isabella» glanstider och på den folkets kärlek, som till och med under revolutionära rörelser förblef trogen mot hertig Albrecht af Sachsen-Teschen och erkehertiginnan Christina, så har ock erkehertiginnan Marie, genom ett troget uppfyllande af sina moderliga pligter och sitt vänligt nedlåtande väsende, förvärfvat sig folkets odelade kärlek. Äfven prinsessan Charlotte är, sedan d.