Sida 503
Turisten Ida Pfeiffer
horder o. 8. v. Hon förändrade derföre sin reseplan och beslöt att för det första besöka Mesopotamien; hvarföre hon från persiska området uppför hafsviken Schat-el-Arab begaf sig till Bassora, hvarifrån hon snart framkom till Bagdad. Efter en utflygt till ruinerna af Ktesiphon och Babylon reste hon med en karavan genom öknen till Mosul och till de i trakten häromkring belägna ruinerna af Ni-nive samt vidare till Urumia och Tebris. Denna vandring genom Mesopotamien och Persien var så mödosam och farlig, att den företagsamma qvinnan endast genom sitt orubbliga mod och sin kraftfulla natur undgick att duka under för de många besvärligheterna. Inga beqvämligheter, brännande solvärma dagen i ända, ständiga farhågor för öfverfall af röfvare — ett orenligt, ofta äckligt läger om natten — det erfordrades en stark natur för att uthärda detta flera dagar å rad. Då hon i Tebris uppsökte engelska konsuln, ville denne icke tro på den underbara färden. Han ansåg det gränsa till det fabelaktiga, att en qvinna, ensam och utan språkkunskaper, kunnat framtränga genom sådana länder. Hon sjelf var glad och munter och kände sig till mods, liksom hon varit pånyttfödd.
1 Tebris föreställdes hon för yicekonungen Vahli-Ahd och erhöll tillåtelse att besöka dennes harem. Derpå grep hon åter till vandringsstafven, d. 11 Aug. 1848, för att genom Armenien, Georgien och Mingrelien öfver Erivan, Tiflis och Kutais begifva sig till Redutkaleh. Det intryck, som ryska väsendet och, som Moritz Wagner kallar det, ryska tonen i dessa länder gjorde på henne, var ingalunda gynnsamt, ehuru hon hittills blifvit ingenting mindre än bortskämd i afseende på bildning och civilisation hos de folkslag, till hvilkas områden hennes resa fört henne. Sedan hon i förbifarten besökt Anapa, samt sedermera Kertsch och Sevastopol på Krim, landsteg hon i Odessa, hvarifrån hon öfver Oonstantino-pel, Grekland och Joniska öarne reste till Triest. Wien uppnådde hon d; 4 Hov. 1848, just sedan furst Windischgrätz’ armé inryckt i denna stad.
Det så länge saknade lugnet skulle hon således ej heller finna i det så länge af politiska stormar skakade fäderneslandet.
Efter denna resa kring verlden växte den resande damens anseende och rykte utomordentligt. Hon hade från alla de länder hon genomvandrat fört hem med sig en rik skatt af naturalier, hvilka hon sålde åt de förnämsta museer i Europa. Genast efter sin återkomst började hon ock att ordna sina resedagböcker och bereda sig till deras utgifvande. Arbetet utkom under titeln: ”Ett
Källa: Project Runeberg ·