Sida 507
Turisten Ida Pfeiffer
höjd af 14—16,000 fot). Sålunda framkom hon till högslätten mellan Ambato och Tacunga, der hon undfägnades med det sällsynta skådespelet af ett ntbrott af vulkanen Kotopaxi, hvars åskådande Alexander von Humboldt sedermera förklarade, att han afondados henne. Den 3 April 1854 uppnådde hon Quito. Men här fann hon tyvärr icke det understöd, som af regeringen utlofvats henne, nera-ligen en säker betäckning för att uppnå och befara Amazonfloden. Hon måste derföre uppgifva sin ursprungliga plan, att på denna väg uppnå östra kusten af Sydamerika och, på samma besvärliga väg hon ankommit, öfver Cordillererna, resa tillbaka till Guayaquil. Icke långt från Guayaquil sväfvade hon två gånger i lifsfara, den ena gången genom ett mycket farligt fall från en mulåsna, den andra gången under en färd på floden Guaya, då hon från en liten båt nedföll i det af kaimaner hvimlande vattnet. Ingen af hennes följeslagare hjelpte henne ur denna farliga belägenhet, ur hvilken hon, snart sagdt endast genom ett underverk, räddade sig. Man hade uppenbarligen för afsigt, att låta henne omkomma för att ärfva de obetydliga lösören hon medförde. Med djupt förakt och afsky vände hon ryggen till Sydamerika, begaf sig sjövägen tillbaka till Panama och öfverfor näset vid slutet af Maj.
Från Aspinwall seglade hon till New-Orleans. Härpå for hon uppför Mississippi till Napoleon, hvarifrån hon på Arkansasfloden Ställde sin kosa till Fort Smith. Här fick hon ett nytt anfall af den hårdnackade Sumatrafrossan, hvarigenom hon hindrades att, såsom hennes afsigt varit, göra ett besök hos Cherokee-indianerna. Hon återvände derföre till Mississippi, på hvilken flod hon d. 14 Juli ankom till S:t Louis, hvarifrån hon fortsatte 'sin färd till Libanon, der hon gjorde ett besök hos den bekanta badiska demagogen Hecker. Derpå fortsatte hon resan i nordlig rigtning till S:t Paul och S:t Anthony-fallen, rigtade sedan kosan till Chicago, färdades Sedermera på de stora sjöarne samt framkom till Niagara-fallena. Efter en utfiygt till Cañada uppehöll hon sig ännu någon tid i New-York, Boston o. s. v., gick derpå åter till sjös och ah-lände d. 21 Nov. 1854, efter tio dagars resa, till Liverpool. På hela denna resa omkring verlden hadc de amerikanska och holländska ångfartygena alltid låtit henne medfölja kostnadsfritt, och det var förnämligast härigenom hon iståndsattes att göra så ytterst vidsträckta resor. Intet sådant anbud gjordes henne på något engelskt ångfartyg.
Men ännu var det henne icke beskärdt att sluta sin andra resa omkring verlden. En af Ida Pfeiffers söner vistades på en
Källa: Project Runeberg ·