Sida 100
SVENSKA TELEGRAFVERKETS 50-ÅRSJUBILEUM.
Efter i dessa dagar tagna fotografier af HVAR 8 DAGS STOCKHOLMSFOTOGRAF.
Det var i september 1853, som den första linien för elektrisk telegrafering — dessförinnan hade i Sverige optiska telegrafinrättningar, i hvilket afseende Sverige var det första land, som följde det i Frankrike gifna exemplet, där den optiska telegrafen uppfanns — öppnades mellan Stockholm och Uppsala till allmänhetens begagnande. Dessförinnan hade dock linien användts för rapporters sändande till Uppsala beträffande den svåra koleraepidemien i Stockholm. Men först från och med den 1 november trädde bestämd taxa och stadgar för skriftväxlingen i kraft, så att Svenska telegrafverket nu firat 50-årsdagen af sin tillvaro.
Under de närmast följande åren växte telegraf-linierna på ett storartadt sätt. I oktober 1855 hade man redan 200 svenska mils telegraflinier, med Danmark kom man, tack vare Öresundskabeln, i förbindelse 1855, med Norge samma år och med Finland och Ryssland 1860.
Telegrafverkets förste chef blef generalmajor Akrell, hvilken, 73 år gammal, då ban tillträdde denna befattning, i tio år skötte den på ett förträffligt sätt. Och huru snabbt det nya befordrings-medlet vann användning framgår af till exempel, att då telegrafverkets portoinkomst år 1854 uppgick till 20,172 kr. 28 öre, belöpte den sig 1855 till 130,466 kr. 74 öre och följande år till 251,088 kr. 98 öre. Tänka vi på våra dagar finna vi — i den vackra festskrift, som utgifvits till jubileet — att portoinkomsten år 1890 belöpte sig till
1,412,018 kr. 35 öre och år 1902 till 1,817,482 kr. 6 öre.
Men i våra dagar ingår ju äfven rikstelefonen under telegrafverket och är ett ytterst viktigt element häri. Det var numera aflidne generaldirektör E. Storckenfeldt, hvilken med hela sin stora förmåga verkade för rikstelefonens utveckling och i detta afseende åstadkom lysande resultat. Rikstelefonens första stamlinie anlades år 1888 mellan Stockholm och Göteborg, och anlitades då lånemedel ur Handels- och sjöfartsfonden. Sedan dess har riksdagen varit gifmild nog mot rikstelefonen.
Telegrafverket har, utom med utgifvandet af här ofvannämnda festskrift, firat sitt 50-årsjubileum med aftäckandet af generaldirektör Storekenfeldts porträtt, hvilken högtidlighet ägde rum söndagen den 1 november å telegrafstyrelsens sessionsrum, hvarjämte på aftonen å Grand Hotel ett möte med föredrag hölls mellan telegraftjänsteman, följdt af supé och samkväm.
HVAR 8 DAG firar för sin del jubileet med återgifvandet af en del fotografier från telegrafverkets lokaler vid Skeppsbron och Slottsbacken samt från dess stora verkstad vid Svartengatan å Söder, där omkring 250 arbetare äro sysselsatta. Dessa interiörer tala ju för sig själfva och ådagalägga det mänskliga geniets uppfinningsförmåga och det rastlösa arbete, som kräfves, för att det skrifna eller talade ordet skall blixtsnabbt kunna förflytta sig öfver hela världen.
HVAR S DAGS STOCKHOLMSFOTOGRAF.
Kliehti Kern. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Gbg
KUNGL. TELEGRAFVERKETS OCH RIKSTELEFONENS BYGGNAD 1 STOCKHOLM,
— 82 .—
