Sida 252
A. G. J. SVEDELIUS.
Bland Sveriges alla landshöfdingar torde, hvad praktisk duglighet beträffar, landshöfdingen i Örebro län, Axel Gabriel Johan Svedelius, intaga ett af de allra främsta rummen
Svedelius' landshöfdingeutnämning kom som en fullständig öfverraskning för allmänheten. Efter P. A. Bergströms död voro, såsom alltid före tillsättandet af högre statsämbeten, många rykten i omlopp, be träffande hvilken som skulle intaga den lediga platsen i Örebro residens, men Svedelius' namn var då icke framme. Ingen, utom höga vederbörande, tänkte på, att f. d. majoren vid väg- och vattenbyggnadskåren, ledamoten af Första kammaren, disponenten för de stora Uddeholmsverken Svedelius vore en man, som med all heder måste kunna bekläda en lands höfdingepost.
En stor belåtenhet yppade sig emellertid i länet omedelbart efter utuämningen, som skedde den 28 sept. 1893. Det framhölls, att landshöfding Bergströms efterträdare var en i praktiska värf synnerligen förfaren man, hvilken dessutom kände till länet, sedan den tid han som egendomsägare varit bosatt på Österrasta i Ervalla. Svedelius hade äfven i icke mindre än fyra års tid som arbetschef ledt Tysslinge sjösänkning. Han hade många bekanta i länet och var känd för sitt vänsälla väsen. Och denna belåtenhet har allt sedan dess hållit i sig och än mera ökats.
Ätten Svedelius härstammar från Dalarne, där äldste kände stamfadern Nils Andersson lefde under förra hälften af 1500-talet och var boende i Leksands socken. En hans sonson, Daniel Dalecarlus, var kapellan i Rättvik, på hvars prästgård han uppodlade en trakt kallad Sveden. Hans svärsöner antogo efter denna uppodling släktnamnet Svedelius.
Axel Gabriel Johan Svedelius föddes i Norrköping den 14 okt. 1836. Fadern, Per Svedelius, var
klädesfabrikör. Han genomgick 1857-60 Mariebergs högre artilleriläroverk, blef 1861 löjtnant och 1871 kapten vid väg och vattenbyggnadskären samt erhöll 1892 majors afsked. Svedelius var under denna tid mycket verksam med järnvägs och kanalbyggnader, sjösänkningar, väganläggningar, o. s. v.
Men under åren 1881—93 verkade han äfven som affärsdisponent för Uddeholmsverken, och i trots af mindre gynsamma konjunkturer lyckades han likväl upparbeta rörelsen vid dessa betydande bruks-och landtegendomar. Uddeholmsverken äro, som bekant, belägna i östra Värmland och omgränsande delar af Dalarne och tillhöra Uddeholms aktiebolag, hvars stiftare kan sägas vara B. G. Geijer. Säteriet Uddeholm bildades emellertid redan 1668, och den första stångjärnshammaren bygdes då. Skogsarealen uppgår nu till öfver 170,000 har, egendomarne omfatta omkring 50 mantal och äro med verk och inrättningar taxerade till öfver 10 millioner kronor.
Svedelius införde under sin disponenttid härstädes trämassefabrikation, ombildade och utvecklade manufaktureringen enligt mera praktiska grundsatser och ökade egendomskomplexen. Dem af våra läsare, som intressera sig för den svenska järnhandteringens och bruksrörelsens historia, hänvisa vi till det af d:r Joh. Ax. Almquist 1899 utgifna storartade arbetet »Uddeholmsverken», hvars utarbetande beslöts af Uddeholms aktiebolag vid bolagsstämma den 4 aug. 1896 till minne af bolagets 150 åriga tillvaro.
Svedelius har äfven deltagit i det politiska lifvet som ledamot af Första kammaren, dit han 1888 invaldes som ombud för Värmlands och 1895 som representant för Örebro län. Han har varit ledamot af stats-, lag-, bevillnings-, särskilda och tillfälliga utskott. Och hans framstående begåfning har alltid gjort sig gällande, liksom han häller aldrig sparat på sin arbetskraft.
Klichfi: Kern. A.-FI. Bengt Silfversparre Sthlm—Gh~
INTERIÖR FRÅN NORSKA MINISTERHOTELLET I STOCKHOLM: Excellensen Sigurd Ibsen och Statsrådinnan Bergliot Ibsen f. Björnson. Efter fotografi af HVAR 8 DAGS Stockholmsfotograf.
— 234 —
