Sida 68
JAKOB ERIKSSON.
Vi äro många, som minnas honom från vår •skoltid i Nva elementarskolan i Stockholm. Adjunkt därstädes i zoologi och botanik, undervisade il: r Eriksson på det mest klara och öfverskådliga sätt i världen. Hans enkla och allvarliga väsen gjorde ett djupt intryck på oss, och ingen kunde undgå att verkligt lära vid hans lektioner.
Så meddelade rektorn oss en dag, att vår lärare blifvit professor och icke mera. kunde ägna sig åt ungdomens uppfostran. Den var en heder för Nya elementarskolan, denna Jakob Erikssons utnämning, betonade rektorn, och det förstodo vi nog. Men hvad vi kanske icke tillfullo fattat, var, att vi i många år haft till lärare en vetenskapsman,
med rykte vida utom Sveriges gränser.
*
Född i Hyllie socken i Lunds stift den 30 sept. 1848, blef E. sålunda nyligen 55 år. Föräldrarne voro landtbrukaren Anders Eriksson och Eva Bergh. E. blef 1867 student i Lund,- 1872 fil. kand. och 1874 fil. d: r samt samma år docent i botanik vid Lunds universitet. Men redan följande år förordnades E. till adjunkt vid Nya elementarskolan samt från och med 1876 äfven till botanist och växtfysiolog vid Landtbruksakademiens experimental-fält. Men sedan experimentalfältet erhållit tt högre riksdagsanslag, ägnade sig E. från 1885 uteslutande åt sina vetenskapligt-praktiska studier och erhöll professors titel. A experimentalfältet har E., hvilken under flera resor i utlandet studerat därstädes befintliga botaniska institutioner, afsedda till landtbrukets gagn, inrättat ett växtfysiologiskt laboratorium.
E: s af trycket utgifna arbeten äro särdeles betydande, och många af dem lia öfversatts till främmande språk. Vi nämna Studier öfver legumino-sernas rotknölar 1874, Om meristemet i dikotyla växters rötter 1877, Ueber Wärmebildung durch in-tramolekulare Athmung der Pflanzen 1881, Om potatissjukan 1884, Om några sjukdomar å våra odlade växter 1890, Bidrag till det odlade hvetets systematik 1892, Die Getreideroste 1896, tillsammans med E. Helming, Sur 1'origine et la propagation de la Rouille des Céréales par la Semeuce 1901. — E. har dessutom utgifvit exsiccatverk: Fungi pa-rasitici Scandinavici exsiccati, 10 fasciklar 1882— —•95 och Collectio cerealis, 4 fasciklar 1889—99, samt Botaniska väggtaflor, 2 serier, den senare omfattande 25 taflor, 1896—1900. — Den klarseende vetenskapsmannen har vidare i tidningar skrifvit ledande artiklar om den högre land [bruksundervisningen, om den svenska landtbruksadministrationen m. m.. samt har arbetat för ordnandet af ett internationellt försöksväsen. För sina undersökningar rörande sädesrosten har E. vunnit europeisk ryktbarhet, hvarpå som bevis må anföras, att lian 1898 ai L'Institut de France i Paris erhöll den sällsynta utmärkelsen af Prix Dosmazières (1,600 fr.). Be-dan året förut hade ban af Landtbruksakademien för samma undersökningar erhållit akademiens jeton i guld.
Om E: s arbete till trädgårdsodlingens iroinma skrifver en kompetent penna:
»Till professor JAKOB ERIKSSON stå vår trädgårdsodlings utöfvare i mycket stor tacksamhetsskuld för allt hvad denne berömde vetenskapsman verkat till gagn för trädgårdsskötseln i vårt land. Under den långa tid, eller ända sedan år 1878, som
professor E. tillsammans med direktör Pihl redige-gerat Svenska Trädgårdsföreningens tidskrift, har han sålunda publicerat en mängd värdefulla uppsatser af trädgårdsbotaniskt innehåll i denna tidskrift. Särskildt fraktodlingen har i professor E. en varm vän, som på mångahanda sätt kraftigt befrämjat densamma. Det under utgifning varande, utmärkta planschverket »Svenska Fruktsorter i färglagda afbildningar», som till och med af Tysklands mest framstående pomologer anses såsom det förnämsta, som i den vägen någonstädes existerar, är sålunda till stor del professor Erikssons verk.
När Sveriges Pomologiska Förening i mars 1900 bildades, åtog sig professor E. välvilligt ordförandeskapet i densamma, och tack vare lians kloka, och insiktsfulla ledning har denna förening under den tid, som sedan dess förgått, vunnit en för en horti-kulturell förening i vårt land ovanligt stor tillslutning.
Men äfven på flerfaldiga andra sätt, såsom i föredrag och dylikt liar professor E. verkat till trädgårdsskötselns fromma. Hans »Botaniska väggtaflor» beröra äfven till afsevärd del trädgårdsskötseln och begagnas som undervisningsmateriel bland annat vid flera af våra trädgårdsskolor.»
Det sagda lämnar ett tillräckligt vittnesbörd om professor Erikssons stora betydelse för vårt landtbruk och trädgårdsskötsel, liksom det visar hans ovanliga arbetsförmåga.
SVENSKT KRIGSHISTORISKT MINNE I DANMARK.
I den danska staden Nak-skovs kyrka å Lolland finnes en granat, som under Gari X Gustafs andra danska krig år 1659 vid stadens bombardering insköts
genom kor-hvalfvet. Öfver den i koret förvarade granaten hänger en tafla med följande inskription:
ANNO 1659. Sondagen den 19. Junii er denne Granat indskudt af de Svenske ve giorde paa Alter-Taflen stoer Skade. Förnyet 1902. Texten efter Afskriften i Marmora Da-nica.
— 50 .—
Amatorfoto.
EN SVENSK GRANAT 1 NAKSKOVS KYRKA.
