Sida 671
A. V. EDELSVÄRD.
Efter porträtt. Klieht: Renat Silfi*fii»urt
A. V. EDELSVÄRD.
En vacker hyllning ägnades förutvarande preses i Fria konsternas akademi i Stockholm majoren Adolf Vilhelm Edelsvärd på hans 80-årsdag den 28 juni. För föreningen för Stockholms fasta försvar, där major E. utvecklat ett intresseradt arbete, uppvaktade öfverste
Stedt, som å fortifikationens officerares vägnar öfverlämnade en jättebukett. Adresser framburos å konstakademiens vägnar af dess v. preses prof. Clason och sekreteraren intendenten Looström samt från järnvägsstyrelsens arkitektkontor.
E. tillhör en ätt, som före adlandet hette Meinander och härstammar från Savolax i Finland. Landshöfdingen i Uleåborgs län Adolf M. adlades 1802 med namnet Edelsvärd. Dennes sonson, Adolf Vilhelm — fadern var militär, ingeniör och landtbruksförfattare och flyttade på äldre dagar öfver till Finland och blef finsk undersåte — föddes i Östersund, blef 1844 underlöjtnant vid Dalregementet, men tog året därpå transport till Ingeniörkåren. Han tjänstgjorde sedan vid fästningsbyggnadsarbetena i Vaxholm, Stockholms skärgård och Karlstens fästning. 1850—51 var E. tjänstgörande fortifikationsbefälhafvare i Göteborg och på Nya Elfsborg och undervisade äfven i matematik och teckning i flere skolor i Göteborg.
Efter att ha studerat civilarkitektur, särskildt järnvägsarkitektur, blef E., som 1854 utnämndes till löjtnant i armén, 1855 arkitekt vid Sveriges statsbanor, och han gaf som sådan ritningarne till bl. a. Göteborgs (1856), Uppsalas (1865) och Norrköpings stationsbyggnader (1865) samt Stockholms centralstation. Bland E:s många öfriga arbeten märkas: Hagakyrkan i Göteborg, Engelska kyrkan m. fl. byggnader i samma stad, prinsessan Eugenies landtgård, Fridhem på Gotland, byggnaden för den skandinaviska industriutställningen i Stockholm 1866, Riddarhusgårdens ombygg-ning, 1871. För sina förtjänster om Riddarhusgårdens ordnande erhöll E. ridderskapets och adelns stora guldmedalj.
E. tog 1860 afsked från Ingeniörkåren med tillstånd att kvarstå i armén och blef s. å. kapten samt tog 1864 med majors rang afsked ur krigstjänsten. 1861 var han anställd som arbetschef vid Nationalmuseums byggnad. Sedan 1871 led. af Akademien för de fria konsterna, blef han 1898 akademiens v. preses och därpå dess preses. 1895 lämnade han arkitekttjänsten vid järnvägsstyrelsen. Han blef sedan 1867 led. och 1891 hedersled, af Landtbruksstyrelsen. 1859—68 redigerade E. afdelningarne för arkitektur och konsthistoria i "Tidskrift för byggnadskonst och ingeniörsvetenskap" och utgaf 1869 "Landtbyggnadskonstens utveckling i Sverige under de senaste årtiondena".
Såsom af ofvanstående framgår, har E. på sin tid utöfvat en högst betydande verksamhet som arkitekt, och har han alltid varit högt skattad för sitt flärdfria, redbara väsen.
KOOPERATIVA KONGRESSEN I STOCKHOLM.
HVAR 8 DAGS STOCKHnLMSFUTUUKAF. • Klichf: Kem. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Gbg.
GRUPPBILD FRÅN KOOPERATIVA KONGRESSEN I STOCKHOLM : Herr K. G. Rosling, ordf. (vid bysten); Red. A. v. Koch(X).
Kooperativa förbundet i Sverige hade i slutet af förra och början af denna vecka en konferens i Stockholm, bevistad af ett 40-tal ombud. Ordförande i förbundet är hr K. G. Rosling, Stockholm, som äfven valdes till kongressens ordf. Förbundet hade under det gångna året räknat 73 afdelningar, hvaraf 35 lämnat uppgift om sin verksamhet. Det framgick häraf, att de vid 1903 års slut hade 8,939 medlemmar, ett andelskapital på 188,335 kr., en omsättning på 3,083,417 kr. och en nettovinst af 150,822 kr., allt vackra resultat. Efter att åtskilliga för förbundet viktiga angelägenheter behandlats, höll riksdagsmannen, borgmästaren Jakob Pettersson från Södertälje föredrag om "Konsumtionsföreningars rätt att handla med utomstående". På grund af den kooperativa rörelsens betydelse icke minst i ett land, där alla lifsförnödenheter äro så dyra som i Sverige, har H. 8 D. genom en gruppbild velat bevara minnet af denna kongress.
