Sida 620
CARL GUSTAF PATRIK DE LAVAL.
En stor utmärkelse har i dagarne tillfallit vår berömde uppfinnare d:r Carl Gustaf Patrik de Laval. Föreningen af tyska ingeniörer har nämligen på sitt möte i Frankfurt-am-Main enhälligt beslutit att tilldela d:r de Laval Grashofmedaljen, uppkallad efter den tyske mekanikern Franz Grashof, född i Düsseldorf 1826 och död i Karlsruhe 1893 samt i många år ordförande i de tyska ingenjörernas förening, hvilken 1896 lät uppföra en minnesstod öfver den ryktbare professorn i Karlsruhe.
D:r de Laval är en af de nu lefvande svenskar, som åtnjuta världsrykte. Tillhörande en gammal fransk släkt, hvilkens förste med säkerhet kände stamfader 1622 kom till Sverige och ingick i armén, föddes d:r de Laval den 9 maj 1845 i Orsa socken i Dalarne. Hans fäder var kaptenen vid Dalregementet och förste landtmätaren i Kopparbergs län Patrik Jacques Ludvig de Laval, gift med Johanna Elisabet Martin. Student i Uppsala 1863, tog L. 1866 afgångsexamen från Teknologiska institutet med högsta betyg inom mekaniska fackafdelningen. Den unge sällsynt begåfvade mannen var därefter en kortare tid anställd hos Stora Kopparbergs bergslag, men började så åter studera i Uppsala kemi, fysik och matematik samt promoverades 1872 till fil. d:r.
Med denna grundliga underbyggnad inträdde L. ånyo i Stora Kopparbergs bergslags tjänst och var 1872—74 ingeniör vid byggandet af svafvelsyrefabrik och kopparextraktionsverk i Falun. 1873—74 anlade han för egen räkning ett glasbruk, som dock snart måste nedläggas. Samma år uttog han sina första patent, för tillgodogörande af fosforsyremalmer och nickelmalmer.
Efter att ha varit privat konstruktör i Falun 1875 och ingeniör vid Klosters järnverk i Dalarne 1876— 77, samt ha uppfunnit en ny silbotten för bessemerblåsning och en ny galvaniseringspanna, begaf L. sig 1877 till Stockholm för att uteslutande hängifva sig åt experiment med hvad han länge grubblat öfver, nämligen centrifugalseparatorn. År 1878 kunde han också uttaga patent på en gräddskummare och 1879
på sin kontinuerliga centrifugalseparator. Samma år kom Aktiebolaget Separator till stånd, och den stora fabriken å Kungsholmen anlades. L. konstruerade vidare laktokriten, emulsorn och den kontinuerliga kärnan. Hvad Aktiebolaget Separator blifvit för svensk industri, behöfver här icke särskildt betonas. Det är ju utan all fråga ett af Sveriges finaste industriella företag. Men i pekuniärt hänseende torde den snillrike uppfinnaren själf icke dragit någon synnerligen stor nytta af Separator.
L. har vidare grundlagt Olofströms stålpressnings-fabrik, som blifvit en god affär. Länge experimenterade han med en snabbgående ångbåt af ny typ, men lyckades icke komma till önskadt resultat. Däremot uppfann han en utmärkt ångtuibin, som roterar ända till 30,000 hvarf i minuten, och en explosionsfri ångpanna. Aktiebolaget de Lavals ångturbin kom 1893 till stånd och följande år de Lavals glödlampsfabrik Svea samt 1895 Bångbro rörverk. 1895 och 1896 af-profvades L:s mekaniska komjölkningsapparat laktator, och 1895 grundades ett bolag för exploiterande af den samma. Men laktator visade sig snart vara i praktiskt afseende mindre dugande.
L. har ytterligare i flera år bedrifvit omfattande experiment för att ur malmen på elektrisk väg direkt uttaga metallen och inköpte till detta ändamål i midten af 1890-talet vattenfall i Norrland och mellersta Sverige.
Åren 1888—90 satt L. i Riksdagens andra kammare som representant för Stockholms stad och valdes 1893 af Kopparbergs läns landsting till ledamot i Första kammaren. Han är af utprägladt protektionistiskt skaplynne, men har tagit föga del i riksdagsdebatten. — L. är ledamot af vetenskapsakademien, hvars stora guldmedalj han erhöll 1892, samt hedersledamot af landtbruksakademien.
För Sveriges industri har d:r de Lavals arbete varit af den största betydelse, i det att den genom hans uppfinningar i hög grad utvecklats. Och det är att hoppas, att hans metodiska arbete skall bringa ytterligare många vackra skördar.
F. riksarkivarien Clas Theodor Odhner, f. 1836, afled d. 11 juni i Stockholm. H. 8 D. har förut innehållit helsidesbild och utförlig biografi öfver den framstående mannen. O., som 1860 som primus promoverades till fil. d:r, erhöll för sin gradualafhandling, "Bidrag till svenska städernas och borgarståndets historia före 1633", Geijerska priset. Samma år docent i historia vid Uppsala universitet, blef han 1865 adjunkt i ämnet i Lund och 1871 professor därstädes. 1887 blef Odhner Malmströms' efterträdare som chef för riksarkivet, från hvilken befattning han afgick 1901. Ledamot af Vetenskaps-Akademien samt en af de Aderton.
C. T. ODHNER. †
För den stora allmänheten är O. mest bekant genom sina historiska läroböcker, som allmänt begagnas både i våra lägre och högre skolor. Men O. har också, särskildt genom sin tyvärr oafslutade "Sveriges politiska historia under konung Gustaf III:s regering" visat sig vara en stor historiker, om han också icke haft några vidare nya synpunkter på förhållandena.
O. har äfven representerat Stockholms stad i Andra kammaren, där han var en af ledarne för Nya centern. Han var i allt synnerligen nitisk och human samt i hög grad anspråkslös.
Kliché: Bengt SUftmparrt.
* 17 JUNI 1836 — † 11 JUNI 1904.
— 602 —
