Sida 652
ERNST BECKMAN.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Efter att några år ha liksom "slagit sig till ro", i det att han uppgick i sitt visserligen betydelsefulla, men för offentligheten mindre framträdande arbete som verkställande direktör för Djursholms aktiebolag, har Ernst Beckman åter börjat verka i det politiska och sociala lifvet. Han inträdde år 1902 som representant för Södra Roslags domsaga på nytt i riksdagens andra kammare, där han förut haft plats i olika repriser, och han har vidare, som man kan väl säga den svenska själen i föreningen Brödrafolkens väl ytterst energiskt och planmässigt arbetat för ett bättre samförstånd mellan svenskar och norrmän.
Verksam, sällsynt verksam, har Ernst Beckman för öfrigt varit i alla sina dagar och detta på många områden. Son till biskopen Anders Fredrik Beckman, aflade han 1868, vid aderton års ålder, studentexamen vid Hernösands högre läroverk och studerade därpå i åtta år hufvudsakligen i utlandet, först i Tübingen och sedan i England, Nordamerika, o. s. v. B. slog sig, att börja med, på filologi och konsthistoria, men öfvergick sedan till nationalekonomi och uppfostringsväsende. Han ville bli praktiskt verksam och gagna "de små", för hvilka hans varma hjärta alltid klappat. 1876—79 var B. folkskoleinspektör i Södermanland och ifrade särskildt för slöjdundervisningens införande. Därpå uppehöll han sig med anledning af den stora Sundsvallssträjken en del af sommaren 1879 bland sågverksarbetarne i Sundsvalls distrikt och redogjorde i Stockholms Dagblad för sina iakttagelser. B. fick sedermera plats i den bland sågverksägarne tillsatta kommittén för vidtagande af åtgärder till förbättrande af arbetarnes ställning.
Åren 1880—83 hade B. den neutrala posten som redaktör för Ny Illustrerad Tidning, men bedref därpå 1884 i Schweiz socialekonomiska studier. Han fick då regeringens uppdrag att särskildt i Tyskland och England studera vissa med arbetareskyddslagstiftningen sammanhägande frågor och satt 1884—89 i den första arbetareförsäkringskommittén, liksom han varit ledamot af 1891 års arbetareskyddskommitté, i den 1894 af öfverståthållaren tillsatta kommittén för afgifvande af utlåtande rörande arbetslösheten i hufvudstaden — hvars kommunalrepresentation B. tillhörde 1886-95 — i ett par af regeringen tillsatta nykterhetskommissioner, O. S. V. øm+j
År 1886 företog B. på uppdrag af stiftelsen Lars Hiertas minne en resa till England för att studera välgörenhetssällskapen därstädes, och ett resultat häraf blefvo de af B. utarbetade grunderna till stadgar för Föreningen för välgörenhetens ordnande. Samma år deltog B. i stiftandet af Föreningen emot lifsmedels-tullar och utgaf en tid föreningens skrifter. Som en utpräglad frihandlare har B. ständigt visat sig, och hans flygskrift "Den stora presenten, korta betraktelser öfver sädestull", 1887, har utgått i 30,000 exemplar.
B. var förr, 1885 till hösten 1886 "biträdande redaktör" i Stockholms Dagblad, men hans läggning var nog för liberal för denna tidning. Den 1 dec. 1887 inträdde han som hufvudredaktör för Aftonbladet, där han ifrigt bekämpade spannmålstullar och den s. k. munkorgslagen (den k. propositionen om inskränkning i yttranderätten). Från sin plats i Aftonbladet afgick den öfvertygelsetrogne mannen 1890 på grund af meningsskiljaktigheter med tidningens ägare.
År 1892 blef B. verkställande direktör i Djursholms aktiebolag och 1893—99 var han rektor för Stockholms nya samskola.
Som riksdagsman — han valdes första gången 1886 — har B. väckt motion om ny vallag, om förliknings- och skiljenämnder emellan arbetare och arbetsgifvare, om arbetsstatistik, o. s. v. Arbetarefrå-
gan, rösträttsreformen, religions- och yttrandefinheten, folkupplysningen och nykterhetssaken ha i honom alltid haft en varm vän.
Icke minst flitig har B. varit med pennan. Han har bl. a. utgifvit flere värdefulla reseskildringar samt ett par diktsamlingar, hvari han finner många träffande uttryck för sina varma och medlidsamma känslor. På det godas makt här på jorden, på en till det goda ledande utveckling tror Ernst Beckman — och' vi vilja här återgifva en för hans personlighet typisk dikt
STIG UPP FÖR DE GRÅA HÅREN! "Stig upp för de gråa håren och ära den gamla", som Skriften sagt. Si, vishetens riken sig öppna med åren, när ögat blir skumt för jordisk prakt.
Stig upp för de gråa håren, för åldring, som sådde, där skörd du tar. . . Men plats för de unge också, för Våren, med spirande kraft åt framtids da'r.
Stig upp för de gråa håren,
för honom, som vakt kring det gamla stod. .
Men glöm ej, att friheten himlaboren
är döpt i ynglingars heta blod!
CHRISTIAN LOVÉN. †
Klicht: Bengt Silfversparre
AFLED DEN 25 JUNI.
Den synnerligt framstående vetenskapsmannen, f. professorn vid Karolinska institutet, Otto Christian Lovén, afled å sitt landställe nära Stockholm den 25 juni vid 69 års ålder. Vi hänvisa till utförlig biografi i n:r 10 af H. 8D:s 3:dje årg.
— 634 —
