Sida 84
HENRIK ROBERT TEODOR EMIL HILDEBRAND.
En framstående familj, den Hildebrandska! En broder riksantikvarie, den andra riksarkivarie och en kusin till dessa båda, professor Hildebrandsson, utmärkt meteorolog.
HVAR 8 DAG har förut haft tillfälle återgifva porträtt af riksantikvarien, Hans Hildebrand, och af professor Hildebrandsson — och kan i dag meddela en bild af riksarkivarien, Emil Hildebrand, hvilkens fotografi aldrig förut torde ha varit synlig i någon illustrerad tidskrift.
Femtiofem år fyllde denne sällsynt skicklige historiker här om dagen; han är nändigen född den 22 okt. 1848, i Stockholm. Han blef 1867 student i Uppsala, 1872 fil. kand. och 1875 fil. d: r samt inskrefs samma år som e. o. amanuens i riksarkivet. 1880 utnämndes d: r Hildebrand till lektor i modersmålet, historia och geografi vid Stockholms högre realläroverk. Men i trots af en ansträngande läroverksamhet bedref ban likväl allt fortfarande själfständiga historiska forskningar och utnämndes 1901 till riksarkivarie efter C. T. Odhner. Han hade dessförinnan redan 1881 blifvit sekreterare i Svenska historiska föreningen, där han var en af stiftarne, och redaktör för dess tidskrift.
Riksarkivarien Hildebrand, denne de grundliga källforskningarnes man, har att skada tillbaka på ett rikt ocli i somliga afseenden banbrytande författareskap. Med sitt arbete Wallenstein och hans förbindelser med svenskarne, (1883, på tyska 1885), vann Hildebrand' europeiskt rykte. Vi nämna vidare bland hans arbeten: Den svenska kolonien i Rom under m e d e 1-tiden (1882); Den svenska diplomatiens
organisation i Tyskland på 160 0-talet (1884); Vasanamnet på Vasavapnet (1889); Lärobok i Svensk statskunskap (1889); Brytningen i Sveriges historia 159 4, (1894): Karl IX:s testamente och tronskiftet 1 6 1 1 (1895); G u s t a f V a s a (1896); det betydande arbetet Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar (1896) m. m. Från 1902 redigerar H. Sveriges historia intill tjugonde seklet, hvari han själf skildrat perioden 1520—1611. Som urkundsutgifvare har H utvecklat lika stor flit som skicklighet. Han har sålunda utgifvit Brefväxling mellan konan g C a r 1 X I I o c h R å d e t, en del af S v e n s k t diplomatarium, Svenska riksdagsakter, Sveriges regeringsformer 163 1 — 1 80 9 etc. (1891) m. m. Hildebrand har vid sitt författareskap icke heller bortglömt läroverken, utan lör dem utgifvit Atlas till allmänna och svenska historien samt redigerat en läsebok i svensk litteratur och skolupplagor af svenska författare.
Ledamot af Vitt.-, liist- och ant.-akademien och sekreterare i Samfundet för utgifvande af handsk lifter rörande Skandinaviens historia sedan 1896, erhöll nuvarande riksarkivarien af Svenska akademien Car-.lolianspriset fcr historiskt författarskap. Han bar naturligtvis företagit åtskilliga utländska resor i cch för arkivforskning. Och i arkiven trifves Hildebrand förvisso bäst, där han kan tyda och tolka flydda tiders händelser.
Foto. Jonason. Göteborg Kliché: Jievgf Silfversparre,
SIGNE WIDELL.
Den CO ok ober skall den uppburna Frödingstolkarnnan, fröken Signe Widell i Stockholm hålla en uppläsningf-afton till förmån för FRÖDINGSFONDEN, hvilkens lyckliga slutresultat är en hederssak för vår svenska nation.
I
II. H />:! STOCKHOLMSFOTOGRAF. Klichf: Rrw* SUftmparrc.
PORTRÄTTBYST AF SKANSENS SKAPARE, AFTÄCKT DEN 24 OKTOBER.
Den 24 oktober firades å Skansen i Stockholm 30-årsdagen af Nordiska museets öppnande för allmänheten, hvarvid en af skulptören Wetterlund utförd präktig byst af ARTUR HAZELIUS aftäcktes å Orsakullen. Skansen strålade på kvällen i festlig illuminering.
