Sida 54
RUDOLPH FALB. †
den bekante väderleksprofeten.
Den världsbekante österrikiske väderleksspåmannen Rudolph Falb afled nyligen vid 65 år ålder. Falbs »kritiska dagar» emotsågos alltid med stor spänning, icke minst af de många vetenskapsmän som i Falbs teorier sågo endast haltlösa hypoteser ocli som voro angelägna att visa hur föga värde förutsägningarne hade. Men mångfaldiga gånger slogo den förkättrade spåmannens förutsägelser in, och allmänheten hyste stort förtroende till sin profet. Hans teori påvisade att månens och solens samverkande attraktion å atmosferen samt å jordens i glödande och flytande tillstånd stadda inre skulle på vissa kritiska dagar (som inföllo vid fullmåne och nymåne) framkalla jordbäfningar, cykloner, stark nederbörd med hagel, åskväder o. d.
Efter fotografi- RUDOLPH FALB I SITT ARBETSRUM. KUM : B** SUfmrvar*
EN ANNAN HENRIK VREDE.
en hjältemodig skånsk ädling.
Väl bekant är berättelsen om, huru den lifländska adelsmannen Henrik Vrede vid Kirkholm räddade Karl IX: s lif. Säkerligen skulle historien vimla af liknande exempel, därest icke de flesta dylika hjältedåd i stridens hetta och larm passera jämförelsevis obemärkta.
Helt nära vägen vid Frägnareds by, Skäl-linge socken i norra Halland, står en stor, mossbelupen sten, hvarest några spridda, rostbruna fläckar af folket anses skänka stöd åt den berättelse, som är förknippad med nämnda sten.
Den 21 februari 1612, då härtig Johan af Östergötland befann sig på ett hämndetåg inne i Halland, stötte han vid ofvan nämnda by oförmodadt på en dansk styrka, bestående af 7 fanor ryttare, hvilka anfördes af danske konungen Christian IV själf samt härtig Georg af Lüne-b u r g, hvilka just återkommo från ett härjningståg inåt Västergötland. Klockan var 5 på e. m. och det började redan skymma. Öfverraskningen var ömsesidig. Härtig Johan, hvilken på förmiddagen segerrikt sammandrabbat med en annan fientlig styrka, lät, så snart han blef varse de fientliga fanorna, genast blåsa till anfall. Anloppet var så häftigt, att de främsta af fienderna kastades öfverända, åstadkommande förvirring bland de efterföljande. Den flyende förtruppen störtade rakt på den bakom stående hufvudstyrkan och drog äfven denna med sig.
De danske hade vid detta tillfälle gripits af en pa-nisk förskräckelse, som ful'komligt behärskade dem och gjorde dem oförmögna ti.l motstånd. Förgäfves sökte officerarne förmå folket att stanna. Hvarken böner eller hotelser hjälpte. Allt rycktes med i ett förvirradt kaos.
Konung Christian omgafs vid detta tillfälle af åtskilliga utaf Danmarks förnämsta ädlingar, af hvilka de fleste stannade på platsen. Så gjorde t. ex. den unge skånske ädlingen Sten Rosensparre, hvars död var så mycket mera att beklaga, som han var den siste af sin ätt. Äfven Danmarks berömdaste man på den tiden — näst konungen — Christian Barnekow slutade här sitt lif, sedan han dock blifvit i tillfälle att rädda sin konungs.
Christian Barnekow ansågs såsom Danmarks lärdaste herreman sedan Tycho Brahes tid. Genom trägna studier och vidlyftiga resor, hvarunder han bl. a. besökt Egypten och Palestina, förvärfvade han sig stor lärdom och grundliga insikter. — Inom parentes kan här nämnas, att ännu lär å W i d t. -s k ö f 1 e gård i Skåne förvaras ett aflatsbref, hvilket B. för 2 Rdr. tillhandlat sig i Palermo.
Hemkommen togs hans lärdom och erfarenhet genast i anspråk af konungen. Han deltog i åtskilliga beskickningar. Så afsändes han t. ex. år 1594 till Skottland för att där å Christian IV: s vägnar stå fadder åt konung Jacobs äldste son med dan-
— 36 —
