Sida 528
LARS JOHAN HIERTAS PROFESSUR I NATIONALEKONOMI.
HVAR 8 DAGS STOCKHOLMSUVTOOKAf. GUSTAF CASSEL. Klicht: Bengt Silfversparre.
[ dagarne utnämnd till professor i nationalekonomi och finansvetenskap vid Stockholms högskola.
Stockholms högskola har nu fått sin första professor i nationalekonomi och finansvetenskap, sedan docenten d:r Gustaf Cassel kallats härtill af högskolans styrelse efter lärarerådets utan meningsskiljaktighet afgifna tillstyrkan.
Medlen till denna professur ha erhållits genom den donation på 100,000 kr., som fru V. Hierta 1878 skänkte till högskolan för upprättande af "Lars Johan Hiertas professur i nationalekonomi", hvilken donation nu vuxit till icke mindre än 300,000 kr.
Professor Gustaf Cassel föddes i Stockholm år 1866, blef student 1885 samt fil. d:r vid Uppsala universitet 1895 inom naturvetenskapliga sektionen, hvarvid disputationen rörde ett matematiskt ämne. Sedermera har Cassel hufvudsakligen ägnat sig åt nationalekonomiska studier och erhöll af Lorénska stiftelsen 1898 stipendium till fullföljande af sina studier på nämnda område samt vistades fyra år utomlands, hvarvid universitetet både i England och Tyskland besöktes. Under semestern 1901—1902 tjänstgjorde Cassel såsom docent i nationelekonomi vid Köpenhamns universitet och kallades därifrån att vara docent i samma ämne vid Stockholms högskola, där han började sina föreläsningar hösten 1902. Bland öfriga uppdrag, som Cassel innehaft, må nämnas, att han tjänstgjorde som sekreterare i rösträttskommittéen.
Professor Cassels föreläsningar vid högskolan ha utmärkts af en skarp och originel syn på tingen, och han har bland sina åhörare både räknat statsråd och andra. Som nationalekonomisk skriftställare har Cassel redan vetat att göra sig berömd. Han har på svenska utgifvit ett arbete "Socialpolitik", hvarom i en resen-sion i social tidskrift bl. a. säges:
Författaren afser hufvudsakligen att ge läsaren en uppfattning af den kooperativa rörelsen, fackföreningsrörelsen samt arbetarnes lönekamp i allmänhet, allt betraktadt ur socialpolitisk synpunkt. Första kapitlet, "Socialism, liberalism och socialpolitik", ger en öfverblick af den sociala frågans innebörd och de olika sätt att lösa densamma som man tänkt sig. De följande kapitlen ha till rubriker "Kooperativ politik", Fackföreningspolitik", "Uppgifter för offentlig socialpolitik", "De höge lönernas ekonomi", samt "Den ekonomiska möjligheten af socialt framåtskridande".
Herr Cassels "Socialpolitik" borde läsas af litet hvar. Af arbetsgifvare eller andra, som ännu ställa sig misstrogna eller fientliga gentemot fackföreningsrörelsen, af arbetare, som ännu ej lärt sig uppskatta den kooperativa rörelsens stora betydelse, af våra lagstiftare, framförallt bland landtmannen, hvilka till stor del icke alls tyckas förstå industriarbetarnes berättigade sträfvanden och kraf, af alla socialt ointresserade — naturligtvis också af de socialt intresserade — o s. v.
Ingen skall finna boken tråkig, ty den är synnerligen lifligt skrifven och öfverflödar af exempel och beröringssynpunkter med det praktiska lifvet. Mån^a skäl och goda skäl gts också för de påståenden, som framställas.
Skulle förf. stundom tyckas se sakerna något för ljust — själf erkänner han sig gärna vara optimist — eller skulle hans åsikter på en eller annan punkt uppfordra läsaren till motsägelse, så förringas däraf ingalunda det intryck man vid läsningen får
