Sida 36
EDVARD PHRAGMÉN.
Till öfverdirektör och chef för försäkringsinspektionen. liar nyligen förordnats förutvarande försäkringsinspektören, professorn m. m. LARS EDVARD PHRAGMÉN, som den 2 oktober fyllde 40 år.
Hr P. är, som bekant, en ovanligt framstående matematiker. Son af den bekante skolmannen, matematikern, f. rektorn vid Örebro högre allm. läroverk L. J. Pliragmén, blef P. student i Uppsala 1882, fil. kand. 1886," fil. lic. 1889 och i februari 1890 docent vid Stockholms högskola, där han studerat för Sonja Kovalevsky och professor Mittag-Leffler. Han utnämndes i s?pt. 1892 till professor Kovalevskys efterträdare som professor i högre matematisk analys vid högskolan. Som vetenskaplig skriftställare liar han bland annat flitigt medverkat i redaktionen af »Acta Matemathica».
P., som är af mycket praktisk anläggning, blef 1897 matematiker i Allmänna lifförsäkringsbolaget, hvilken befattning han beklädde till juli 1902, då han blef professor Lindstedts efterträdare som försäkringsinspektör i den mening den äldre lagen stadgade. P. var för öfrigt medlem af den kommitté, som å Försäkringsföreningens vägnar granskade 1897 års utkast till försäkringslag samt ledamot af den skandinaviska kommittén för icke normala risker. År 1900 utsågs P. jämte direktör J. Bäckman af regeringen. att vara extra ledamöter af den skandina-
viska lagkommissionens svenska afdelning under sammanträdena i Sverige — hvilket utnämnande kom till stånd på grund af en del yngre lif försäkringsbolags erinringar om, att äfven representanter för de ömsesidiga lifförsäkringsbolagen borde finnas i kommissionen.
För säkrings inspektionen, sådan den ter sig i dag, är ju föreskrifven af den nya försäkringslag, som nyligen erhållit k. m: ts stadfästelse. Genom den nya försäkringsinspektionen kommer en, såsom är att hoppas, både för anstalterna och allmänheten nyttig tillsyn att utöfvas öfver bolagen, hvilkas soliditet i allmänhet hittills varit en heder för Sverige, ocli om hvilkas fortsatta blomstring man blott kan ha en önskan.
År 1895 framlade professor Phragmén sin uppsats »Om proportionella va1», och han blef äfven medlem af den härom året tillsatta kommittén för utredningen af en proportionell valmetod, som kunde användas vid valen till Andra kammaren. Det för-ljudes, att kommittén byggt sitt förslag hufvudsakligen på Phragménska metoden.
Professor Phragmén har på den senare tiden deltagit i ett försäkringsmöte i Amerika. Det är stora och viktiga uppgifter han har sig förelagda i sin nya befattning, men hans klara förstånd skall säkert gå i land härmed till fosterlandets båtnad.
189 KILOMETER I TIMMEN,
Efter fotografi.
DEN ELEKTRISKA VAGNEN som går mer än 3 kilometer pr minut. Denna hastighet motsvarar väglängden Stockholm—Göteborg på 21/2 timmar.
Genom dagsprässen har nyligen gått det uppseendeväckande meddelandet att man med en elektrisk banvagn uppnått en hastighet af 175 kilometer i timmen. Emellertid har äfven detta hastighetsrekord på samma plats blifvit slaget och f. n. satt till 189 kilometer. Några upplysningar om denna sak skall säkerligen intressera. 1 Tyskland bildades 1899 »Stu-dien-Gesellschaft für elektrische Hochbahnen» af framstående, intresserade personer och bolag, som t. ex. professor Slabv, minister Budde, Krupp, Borsig, Siemens & Hallske m. 11. Detta samfund byggde en järnvägssträcka om 23 kilometer mellan Marienfelde och Zossen, en ganska rak och föga stigande väg, och härå göras omfattande försök. Vagnen som, förd af öfveringeniören dr Reichel, gjorde den nämnda hastigheten, är 22 meter lång och väger 80,000 kilo. Den drifves af fvra elektromotorer om tillsammans 3,000 li.-k. med en spänning vid högsta fart af upp till 15,000 voit.
Hvad dessa försök praktiskt innebära för framtidens kommunikationsväsen är väl ännu svårt att se, men de visa de oerhörda framsteg elektrotekniken tagit i det praktiskas tjänst och de följas med stort intresse öfver hela världen.
