Sida 85
FÖR SVERIGE SÄREGEN INDUSTRI.
II. TÄNDSTICKSFABRIKATION.
Efter fotografier tagna å Vulcans Tändsticksfabriker i Tidaholm af HVAR 8 DAGS GÖTEBORGSFOTOGRAF.
I allmänhet är det väl knappast tankar på eldens ursprung och natur, om det öfver hufvud taget är några tankar alls, som korsa vår hjärna, när vi begå en så alldaglig handling som att stryka eld på en tändsticka; lika litet röra sig väl vildens reflektioner därom, då han på sitt primitiva sätt äfvenledes metodiskt söker skaffa sig eld genom att gnida tvänne trästickor mot hvarandra. Förklarad eller oförklarad till sin natur har elden från människosläktets morgon varit föremål för dess begär; — ehuru grundtanken i mitt •och vildens sätt att uppväcka den är en och samma: friktionen, ligger
dock så att säga hela kulturen emellan de båda gränserna.
Innan vi öfvergå att beskrifva de arbetsmetoder, efter hvilka vi hafva en nutida tändsticka fix och färdig i vår hand, skola vi ägna några ord åt ett par sätt för frambringande af eld, hvilka voro i bruk innan fosforn trädde i elddonets tjänst.
Nyttan och värdet af stål och flinta, då det gäller att »slå eld», äro sedan långliga tider väl bekanta, ehuru vi nu äro ganska tafatta gentemot deras användande. Bland eleganta elddon från gamla tider anteckna vi ett från 1805, grundande sig på, att en blandning af kaliumklorat och socker förpuffar med eldfenomen, om den kommer i beröring med en droppe koncentrerad svafvelsyra. Huru betydligt olika under olika skeden af mänsklighetens utveckling sätten än varit, intet går dock upp mot den metod, som under de sista 50 à 60 åren utträngt alla öfriga hos alla civiliserade folk: Tändstickan.
Kliché: Bevgt Silfversparre.
EN STOR TÄNDSTICKSFABRIKS-ANLÄGGNING. Observera det för tändstickstillverkning afsedda virkesupplaget.
På hvad sätt skapas da en ask tändstickor? Vi skola här nedan följa dess ursprung från det ögonblick, då råmaterialet i form af aspstockar undergår det första arbetet, sönderstyckas i kubbar samt före alla vidare procedurer undergår en särskild »basnings»-process i ånga. Förutom aspvirket, hvilket, hvad beträffar den svenska fabrikationen, förnämligast importeras från Ryssland, kan äfven barrträ användas. Efter reningen och sedan barken fullständigt aflägsnats, komma kubbarne i en svarfmaskin, där de under kringvridning mot en knif svarfvas cylindriska och omedelbart därefter i samma svarf gå sin vidare upplösning till mötes. Knifven utskär nämligen hvarje kubb till ett ändlöst faner af en tändstickas tjocklek, i hvilket fanér samtidigt göras insnitt för detsammas uppdelande i smalare skifvor af en tändstickslängds bredd. Från svarfven komma de sålunda beredda skifvorna i en annan maskin, hvilken efter att hafva staplat dem ofvanpå hvarandra i stora trafvar, fortsätter förödelsearbetet, genom upp- och nedgående knifvar afskär skifvorna i stickor och därefter slungar ut de färdiga tändsticks- ä m n e n a. En enda knif skär millioner dylika ämnen pr timme.
Sedan stickorna genom" gått varmluft-torkskåpet samt redslats och sorterats för aflägsnande af undermål och affall, föras de till en ny maskin, där de stjälpas i stora behållare, indelade i öppna, smärre fack och där de genom skakande rörelser blifva ordnade parallelt i facken.
Från denna procedur gå de till en annan, som afser deras applicerande i den mest lämpliga ställningen för mottagandet af tändsatsen. Detta sker genom den kanske sinnrikaste af de till fabrikationen i fråga hörande maskinerna: islagningsmaskinen (sid. 69, bild. 1, 2). Stickorna uppsättas af denna i ramar, ordnas med be-
- 67 -
VIRKET SÅGAS NED TILL KUBBAR SOM SKALAS,
Kliché: Bengt Silfversparre.
