Sida 348
INFANTERI- OCH KAVALLERI-
EXERCISREGLEMENTS-KOMMITTÉERNA.
Af allt att döma synes man inom ledande mili tära kretsar i de flesta arméer ännu icke fullständigt kunnat klargöra orsak och verkan beträffande de öfverraskande händelser, som inträffade på de sydafrikanska slagfälten under senaste Boerkriget. Men om man också icke ännu kunnat vinna enighet uti, huru de taktiska erfarenheterna skola tillämpas i europeisk terräng, har likväl klart blifvit att de former, som europeiska arméernas exercisreglementen upptaga icke utan modifikationer längre äro tillämpliga.
Också har man gripit sig an med revidering af exercisreglementena inom de flesta arméer och därvid tillvägagått mer eller mindre genomgripande.
I sammanhang med frågan om den moderna taktiken, de taktiska formerna och deras användning, har äfven vid omskrifning af exercisreglementena andra spörsmål kommit på dagordningen, särskildt den, i hvilken riktning soldat- och trupputbildningen skall ske: i fältmässig eller exercismässig riktning, hvilka båda riktningar ställts såsom hvarandras motsatser.
Den kommitté som genom kungl, bref af den 12 sept. 1902 fick i uppdrag att för vårt infanteri utföra det ansvarsfulla värfvet att omarbeta 1895 års exercisreglemente bestod af Generallöjtnant Gadd, ordf., Öfverstarne v. Arbin, Jungstedt och Kapten C. Breit-holtz, ledamöter, Kaptenen vid generalstaben G. Hé-dengren, sekr.
Redan i april 1903 inlämnade kommittén ett förslag till nytt exercisreglemente för infanteriet, hvilket af k. rmt anbefalldes till pröfning vid samtliga infanteriregementen och en del kavalleriregementen.
De erfarenheter hvartill de olika regements- och arméfördelningscheferna kommit framlades uti vidlyftiga granskningsrapporter och öfverlämnades af k. rmt till kommittén, som åter skulle sammanträda i okt.
På framställning af kommitténs ordförande blef kommittén för sitt fortsatta arbete förstärkt och utsåg K. Majt. följande officerare: Generalmajor G. Uggla, öfverste J. Wikander, öfverste O. B. Malm och majoren grefve Hamilton.
Den ursprungliga kommittén hade beträffande sättet för lösningen af sin förelagda uppgift att välja två vägar: den ena att med varsam hand vidtaga vissa ändringar uti det gamla reglementet, den andra att om skrifva hela reglementet med frångående af 1895 års uppställning. Man valde den senare vägen. Huruvida valet var lyckligt eller ej torde svårligen på rak arm afgöras. Säkert är emellertid att meningarna inom armén äro mycket delade i denna fråga,
och ett par af de förnämsta förkämparna för en revisionens mera begränsade väg hafva f. n. äfven vunnit säte och stämma i kommittén. Att meningarne därinom bryta sig skarpt torde vara utom allt tvifvel, och huru lösningen på den för vårt infanteri så viktiga exercisreglementsfrågan kommer att blifva, kunna utomstående svårligen förespå. Men att alla med intresse på afstånd följa dess arbete är otvifvelaktigt och berättigade förhoppningar kan man säkert hysa att ett nytt tidsenligt efter vår armés utbildningstid lämpadt exercisreglemente kommer att aflämnas från denna kommitté, som i sig innesluter mer än en af vår armés märkesmän. Genom tillmötesgående har HVAR 8 DAG blifvit satt i tillfälle taga en gruppfotografi af den samlade exercisreglementskommittén, och återgifva vi, jämte denna bild, å vår första sida ett porträtt af Generalmajor Uggla i det vi beträffande kommitténs ordförande, IV arméfördelningens chef, Generallöjtnant Gadd, hänvisa till biografi och helsidesporträtt infördt i HVAR 8 DAGS 3:dje årg. n:r 48.
Gustaf Fredrik Oskar Uggla föddes 1846 den 22 jan. på Seffle i Värmland, blef 1859 kadett hvarifrån han utexaminerades 1863 och blef samma år underlöjtnant vid Värmlands regemente; 1869 —1871 tjänstgjorde Uggla såsom repetitör vid krigshögskolan; 1873 löjtnant vid generalstaben, 1878 kapten i samma stab, 1886 major i generalstaben, 1881—1890 stabschef vid Lifgardets brigader samt vid IV fördelningen; militärattaché i Wien 1883—1885; lärare vid krigshögskolan 1885—1890, 1890 öfverstelöjtnant, 1890—1897 chef för krigsskolan, 1894 öfverste i armén, 1897 öfverste i generalstaben, samma år öfverste och sekundchef för K. Svea Lifgarde 1902 chef för II arméfördelningen.
Redan som ung löjtnant blef Uggla anställd som ordonnansofficer hos vår n. v. konung och sedan såsom adjutant och slutligen såsom öfveradjutant. Uggla har vid flere tillfällen varit anställd såsom adjutant hos främmande furstar som gästat vårt konungahus, sålunda 1877 hos Prins Hans af Glücksburg, 1895 hos Kejsaren af Tyskland och 1897 hos fursten af Waldeck och Pymont.
Uggla är sedan 1886 ledamot af krigsvetenskapsakademien; har varit ledamot af krigshofrätten, arméns pensionskassa, samt en oändlig mängd kommittéer för militära ändamål. Han har vid flera tillfällen varit kommenderad vid utländska arméer. Såsom författare har Uggla äfven uppträdt och från trycket utgifvit "Kriget mellan Tyskland och Frankrike", "Handledning i krigskonst" samt en mängd smärre uppsatser.
Generalmajor Uggla har genom sin energi, arbetsamhet och framför allt genom karaktärens renhet och ädelhet under många år varit ett lysande föredöme inom svenska hären och — hoppas vi — skall ännu länge komma att ägna sina krafter odeladt åt utvecklingen af vår armé.
Samtidigt med den nu pågående infanteriexercis-reglementskommittén har k. rmt äfven tillsatt en kom mitté för utarbetande af exercisreglemente äfven för
HVAR S DAGS STOCKHOLMSFOTOGRAF. KlicU: Kem. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Gbg
KOMMITTÉN FÖR UTARBETANDE AF EXERCISREGLEMENTE FÖR KAVALLERIET: Ordförande Generallöjtnant Gadd. Till höger om ordf. sitta: Öfverste Jungstedt, Major Munck och Löjtnant Linder; till vänster om ordf.: Major Ribbing och
Kapten Hedengren.
