Sida 130
EN SVENSK PRIVATMAN FÖRKLARAR DET STOLTA ALBION KRIG.
För HVAR 8 DAG af Olof Sjöström.
Det är en i historien helt visst enastående händelse, som vi gå att närmare omtala. Den djärfve var Nils Clauson, herre till Vik i Uppland samt E 11 i n g e i Skåne.
Först emellertid något närmare om denne i viss mening märklige man!
Bland de i unionsfejderna hand'ande p?rsonerna intager Nils Clauson ett bemärkt rum. Det var icke endast hans rikedom, stolthet och tilltagsenhet, som ställde honom i främsta ledet, det var säkerligen lika mycket börden, som beredde honom rum bland den tidens stormän. Han var nämligen systerson till konung Karl Knutsson och köttslig kusin till riksföreståndaren Sten Sture d. ä.
År 1474 blef han väld till svenskt riksråd, och 1481 utsågs han till höfvidsman på Elfsborgs fästning. Vid mötet i Kalmar 1476 var han en bland de svenske fullmäktige, likaså vid mötena i Halmstad 1482, Kalmar 1483, 1484. 1494, 1495 och i Lödöse år 1496.
Nästan hvarje år hade man möten, hvarest underhandlingar fördes om danske konungens val äfven i Sverige. Ständigt slöt sig dock herr Nils till det fosterländska partiet, i spetsen för hvilket stod riksföreståndaren herr Sten. Vid den brytning, som år 1496 inträffade mellan riksföreståndaren och Svante Sture synes han emellertid ha närmat sig den senare. Det var han, som jämte ärkebiskop Jakob Ulfsson och Erik Trolle i Gråbröd-raklostret å Munkholmen 1497 öfverträde Sten Sture att uppgifva Stockholms slott och dagtinga med ko-njun.gf Haiis. j
En tvist om några inlösta familjegods vidgade klyftan mellan de båda släktingarne, och vid drottning Kristinas kröning 1499 uppträdde herr Nils med åtskilliga anklagelser mot f. d. riksföreståndaren. Det berättas, att då han hos konung Hans beklagat sig öfver att Sturen gjort honom stor orätt, konungen satiriskt skall hafva svarat:
»Thet är sant, herr Sten hafver visserligen icke gjort eder rätt.»
De närvarande förstodo mycket väl den underförstådda meningen, som var den, att herr Sten rätteligen bort ta hufvudet af sin kusin, emedan denne, enligt hvad ryktet påstod, skulle ha allt för intimt umgåtts med herr Stens gemål, fru Ingeborg.
År 1501 utbröt ånyo striden mellan Sten Sture och konung Hans, som skyndade till Danmark för att hämta förstärkning, lämnande sin drottning att med 1,000 man försvara Stockholm. Efter 8 månaders belägring, och sedan försvararne genom hunger och sjukdom sammansmält till 70 man, måste den
hjältemodiga kvinnan uppgifva slottet åt Sten Sture. Att herr Nils nu åter närmat sig Sturepartiet, finna vi däraf, att hans namn återfinnes bland de svenska riksråd, hvilka undertecknade kapitulationen.
Efter Sturens död utsattes år 1505 ett möte i Kalmar, där de unionella förhållandena skulle ordnas. Då konung Hans i spetsen för en här af 3,000 man ditkom, mötte emellertid hvarken rådet eller den nve riksföreståndaren Svante Sture. De ute-blifna förklarades af den förbittrade konungen för upprorsstiftare och dömdes förlustiga lif, ära och gods.
Hårdast drabbades herr Claus, som hade egendom i Danmark. Konung Hans indrog Ellinge och sålde det till Hans Krummedige.
Herr Nils stannade visligen i Sverige. Han var gift med Margareta Broek, dotter af Lave Broek och Elsa Lax m and, och hade med henne fvra barn, bland hvilka märkes sonen Knut, som slöt sin ätt och som nära ett helt år försvarade fädernegården Vik mot Gustaf Vasa.
Sedan vi nu i korthet uppdragit de yttre konturerna af denne stormans lif, öfvergå vi till att redogöra för den bragd, som beredt honom denna minnesruna i HVAB 8 DAGS spalter.
Elfsborg var, som bekant, vid denna tiden Sveriges enda plats vid Västerhafvet. Från intet annat ställe på västkusten kunde Sverige idka handel med andra länder. Som befallningsman på Elfsborg skaffade sig Nils Clauson skepp, med hvilka han dref en efter den tiden betydlig utrikes handel. Emellertid inträffade, att ett af hans fartyg, som värderades till 1,500 gyllen, uppbringades af engelsmännen i Hillefort, hvarest det kvarhölls. Herr Nils vände sig till engelska regeringen med anhållan att återfå sitt fartyg, men förgäfves. Slutligen fick han dock löfte om full ersättning, ett löfte, som oaktadt ständiga påjminnelser dock aldrig infriades. Att svenska rådet åtog sig herr Nils' sak hade ingen verkan.
Då beslöt Nils Clauson helt resolut att taga saken i sin egen hand. Han utverkade af svenska regeringen rättighet att själf försöka skaffa sig rätt. År 1495 den 25 mars utfärdade han så ett öppet örlogs-bref, skrifvet på plattyska, hvari han förklarade England krig. Kapare utrustades och kaparebref utfärdades, hvilka berättigade sina innehafvare att taga alla engelska fartyg och varor. Englands handel led härigenom icke obetydligt afbräck, och den djärfve slottsherren på Elfsborg hade åtminstone den tillfredsställelsen att se sig mångdubbelt hämnad.
Nils Clausons död inträffade sannolikt år 1512, ty efter detta år nämnes han icke mera.
HVAR 8 DAGS PRISTÄFLAN.
De i en oändlig mängd inlämnade lösningarne ha nu granskats. Vid vederbörlig dragning inför Notarius Publicus, ha de för täflingen afsedda prisen sålunda fördelats:
Första pris, Kr. 50, till fröken Frances Macfie, Uddevalla.
Andra pris, Kr. 20, till hr John Faleij, Kungsg. 30, Linköping.
Sex extra pris à Kr. 5 hvardera till: Karl Larsson, Linnestofta, Klippan; Fru Hilda Johnsson, Uplandsg. 24, Stockholm; C. D. Gustafsson, Dalagatan 68, Stockholm; T. Schröder, Långshyttan: Dagmar Ekström, Sten Stureg. 20, Göteborg; John Jonason, Klara Norra Kyrkog. 5, Stockholm.
Riktiga lösningar ha vidare insändts af: Harald Ekegren, Kneippbaden; Karl Jansson, Karlskrona; Ernst Lundholm, Stockholm; Fritiof Eriksson, Göteborg; Alma Hellsten, Uppsala; Axel Johnason, Stockholm; Gunnar Axelsson, Uppsala; Boll Korn, Stockholm; Hj. Leffler, Stockholm; Carl G. Grén, Göteborg; F. H—n; Fr. Schröder, Stockholm;._S. von Stapelmohr, Uppsala; Victor Idström, Karlshamn; John Örnberg, Kolbäck; Alma Jansson, Stockholm; E. G. Lundholm, Stockholm; Gunhild Larson, Norrköping; John Dure, Norrköping; "Anna", Uppsala; Tyra Vide, Långshyttan; Sara Nilsson, Göteborg.
Lösningen är som följer: 1, 35, 41, 43, 49, 52, 56, 57, 60, 61, 62, 63, 81, 87, 89, 94, 99, 103, 109, 110, 113, 115, 120, 121, 126,
131, 142, 147, 151, 155, 158, 159, 161, 163, 167, 169, 173, 179, 186,
189, 193, 196, 206, 207, 207, 209, 222, 226, 232, 234, 235, 239, 241,
248, 249, 255, 257, 262, 263, 265, 269, 271, 273, 278, 281, 286, 289,
297, 310, 312, 313, 315, 319, 321, 323, 327, 329, 331, 332, 334, 336,
343, 348, 354, 356, 358, 359, 369, 371, 373, 377, 378, 379, 382, 383,
384, 391, 393, 395, 400, 401, 407, 411, 412, 413, 414, 417, 423, 424,
425, 428, 429, 430, 431, 431, 434, 435, 442, 443, 445, 448, 452, 453,
455, 459, 460, 461, 463, 464, 465, 468, 468, 468, 469, 473, 473, 479,
481, 485, 492, 495, 500, 501, 503, 511, 513, 514, 516, 516, 517, 524,
525, 529, 535, 537, 539, 541, 542, 545, 548, 548, 549, 555, 559, 561,
561, 564, 571, 574, 580, 584, 585, 587, 587, 597, 602, 605, 609, 613,
615, 620, 621, 625, 629, 631, 634, 635, 640, 641, 645, 647, 649, 650,
650, 651, 651, 651, 652, 653, 659, 659, 661, 669, 671, 674, 675, 679,
681, 685, 686, 689, 692, 692, 697, 701, 709, 717, 719, 720, 721, 726,
727, 728, 730, 732, 733, 734, 736, 737, 740, 742, 744, 747, 751, 753,
754, 756, 760, 760, 761, 761, 761, 762, 764, 765, 766, 768, 769, 772,
774, 775, 776, 780, 784, 792, 794, 796, 797, 802, 802, 802, 802, 803, 808, 808, 819, 819.
Af en del insända lösningar kunde man med tämlig visshet antaga att felskrifning vid utskrifvandet skett, hvilket af en och annan bör tagas som förklaring öfver att icke synas å förteckningen ofvan.
— 11 fi —
