Sida 132
AUGUST HJALMAR EDGREN.
I dessa dagar, dà ett upprop utgått till det svenska folket om att samla ihop medel till uppbyggande af ett Sveriges hus å utställningen i S: t Louis, bör bilden af professor AUGUST HJALMAR EDGREN vara i dubbel måtto på sin plats på HVAR 8 DAGS första sida. Professor Edgren har nämligen i många år varit bosatt i Amerika samt med den engelska litteraturen införlifvat bl. a. V. Rydbergs »Medeltidens magi» och Ibsens »På Vidderne», liksom han till svenska öfversatt åtskilligt ur den amerikanska skönlitteraturen samt många dikter af Longfellow.
Professor Edgren, som sålunda i vetenskapligt och litterärt afseende kan betraktas som ett föreningsband mellan Sverige och Amerika, torde få anses som ett språkgeni. Hans bana är egendomlig nog. Född den 18 okt. 1840 å Östanås bruk i Värmland blef E. student i Uppsala 1858, aflade officersexamen i Stockholm 1860, hvarpå han 1831—83 som officer i Nordstaternas tjänst deltog i inbördeskriget. Mot slutet af 1863 tog han afsked och tjänstgjorde 1864—70 vid Värmlands regemente, under hvilsen tid han också utrikes bedref språkstudier.
Under hela 70-talet var E. bosatt i Amerika. Han erhöll 1874 fil. doktorsgrad vid Yale college och blef s. å. docent i franska därstädes. Han biträdde äfven vid undervisningen i sanskrit och förestod 1878—79 Whitneys professur i sanskrit och jämförande språkforskning. 1880 blef E. docent i sanskrit i Lund och 1884 professor i sanskrit och lefvande språk vid Nebraska statsuniversitet i Lincoln, Nordamerika.
Åren 1891—93 uppehöll professor Edgren sig i hemlandet. Göteborgs högskola hade nämligen kallat den öfverlägsne vetenskapsmannen till professor i nyeuropeisk linguistik med undervisningsskyldighet i germanska språk samt sanskrit, och E. var äfven 1891—93 högskolans rektor.
Emellertid återvände professor E. 1893 till Nebraskauniversitetet för att tillträda professuren i romanska språk; han blef där 1896 dekanus för »graduai»-afdelningen samt 1899 professor i språkvetenskap och sanskrit.
För tredje gången kallade fäderneslandet, när lian 1901 blef medlem af Svenska akademiens Nobel-
institut. E. tilldelades då af Nebraskauniversitetet juris doktorsgraden, en utmärkelse som det ej förr gifvit åt någon af sina egna lärare. Studentkåren lät utföra sin uppburne lärares porträtt i olja att förvaras vid universitetet, och blef E. efter sin återkomst, mot amerikanskt bruk, erbjuden att som emeritus professor kvarstå.
E: s verksamhet som skriftställare har varit ovanligt stor och mångsidig. Den har sträckt sig från det rent språkvetenskapliga området till, såsom förut antydts, den konstnärliga öfversättningen och originaldikten, och liar E. ganska betydande skaldiska egenskaper.
Professor Edgren har sålunda, för att i korthet lämna en öfversikt af hans produktion, skrifvit t »Sanskritspråkets formlära» 1883, och »A Compen-dious Sanskrit Grammar» 1885, samt öfversatt Kali dasas två dramer »Schakuntala» 1875 (på engelska 1894) och »Malavika» 1877, samt »Molnbudet» 1875 och »Nala-sagan» 1880. Vidare har han skrifvit en lärobok i engelska språket 1869, en tysk-engelsk och engelsk-tysk ordbok, i förening med professor Whitney 1877, flera språkvetenskapliga afhandlingar i amerikanska, svenska och tyska tidskrifter, bland dem den med Norbergska priset belönade afhandlingen »Quelques observations sur 1'élément roman de l'anglais» 1883, A Compendious French Grammar» 1890, »An Elementary Spanish Grammar» 1891, »Jämförande grammatik omfattande sanskrit, grekiska, latin och gotiska. I: Ljudlära och nominal stambildningslära» 1893, flera franska annoterade texter 1894—95, »A Brief German Grammar» (med Fossler) 1896, »A Brief Italian Grammar» 1897, »A French and English Dictionary» (med Burnet) 1901, »An Italian and English Dictionary» 1901. Han har i olika svenska och amerikanska tidskrifter afhand-lat fornindiska, svenska, amerikanska och mexikanska kulturförhållanden och annat, samt utgifvit »Förenta staternas folkskolor och högre lärosäten» 1879, »Dikter i original och öfversättning» 1884, »Skildringar från det minnesrika Mexiko» 1891, »Blåklint» ny samling af dikter 1894, invigningsskrilten »Göteborgs högskola» 1894 m. m. Och allt fortfarande arbetar den framstående rpannen till vetenskapens fromma.
STORA NYBYGGNADER I STOCKHOLM.
Stockholms stationsfråga har, som bekant, varit brännande i flera år, då Centralstationen har alltför litet utrymme, och för öfrigt hela stationsområdet är allt utom tidsenligt. Men med någon snälltågsfart går denna fråga icke framåt. Det är alltför många utredningar och förslag, som under årens lopp framkommit i saken.
Vid Norrtull har emellertid en ny, storartad
godsstation kommit till stånd, så att man ändå hunnit med något. Den nva bangårdsanläggningen, som kostar omkring 2,200,000 kr., kommer senast att, tagas i anspråk med nästa års början.
Hufvudspåren äro två, och dessutom finnas 15 stoppspår. Två och två spår följas åt, och mellan dem gå breda lastgator, af hvilka endast två ännu äro stensatta. Vid dessa finnes plats för 80 à 90
It. 8 D.s STOCKHOLMSFOTOGItAF.
DEN NYA GODSSTATIONEN VID NORRTULL. * — 114 —
Klicht: Kern A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Obø,
