Sida 669
Sin pedagogiska skicklighet har prof. C. på mångfaldigt sätt ådagalagt. Redan betraktandet af hans yttre lefnadsbana visar oförtydbart, att hans intresse för kunskapens spridande gått hand i hand med hans själfstudier.
Född i Stockholm den 25 juni 1849 — alltså i dagarna 55 år — blef han 1868 student i Lund. Efter 5 års studier promoverades han till fil. d:r och från 75 till 82 finna vi honom som docent i nordiska språk i Lund. Sistnämda år kallades han till föreståndare för Göteborgs Nya Elementarläroverk för flickor och kvarstod på denna post till 89. År 84—86 var han dessutom lärare vid Kjellbergska skolans seminarie-afdelning. 89 återvände han till sin gamla docentur i Lund och nåddes där af utnämningen till professor vid Göteborgs Högskola 93. Sin befattning där tillträdde han 94. Som utöfvare af densamma har han vunnit sina lärjungars odelade tillgifvenhet, ty de finna snart, att bakom det sträfva helskägget döljer sig en hjärtegodt leende mun.
För höjande af undervisningen har prof. C. mycket ifrat. "Hur lägges grunden?" har han i en skarp kritik frågat. Tillsammans med Olander har han meddelat "Vinkar och råd om undervisning i modersmålet med hufvudsakligt afseende å folkskolan" samt utgifvit en värdefull, delvis banbrytande handbok i "Svensk uppsatsskrifning på skolans lägre och mellanstadier". Han har utgifvit en "Svensk läsebok" och gjort en "Öfversikt af allmänbildande föredrag hållna vid Göteborgs Högskola".
Märkligt är hans redan 1885 vid Nya Elementarläroverket för flickor gjorda uttalanden "Om ferieläsning". Hans synpunkter för ferieläsningen återfinnas tyvärr endast till en mycket ringa grad i den ferie-läsningsplan, som åtskilliga år senare började tillämpas vid våra läroverk. Visserligen är det främst flickans ferieläsning, som afses i framställningen, men de uttalade principerna kunna i allmänhet äfven sägas gälla för gossens vidkommande. "Låt oss", säger förf. "betrakta sommarferien som en förebild och be-redelse till den tid, som väntar den unga flickan vid skolgångens slut!" Feriearbetet skall vara en öfning i själfständigt arbete. Med ett rättmätigt bortvisande af jämnstrukenhetsidealet yrkar prof. C., att flickan (och gossen) bör pröfva sig själf och sina anlag och icke döda sitt intresse mot svårigheterna i de ämnen, där hon vet sig vara svagast i skolan. Det är den sanna optimismen, tron på värdet af från början tillvaratagna förutsättningar, som tar sig uttryck. Det dröjer nog länge innan prof. C. får se sina idéer förverkligade. Men vi önska att han måtte få upplefva det.
Prof. Cederschiöld är riddare af Nordstjärneorden, medlem af Vitterhetssamhället i Göteborg samt utländsk medlem af Videnskabsselskabet i Kristiania.
»BETÄNKEN EDER!»
TILL LEO TOLSTOIS PORTRÄTT.
Med den dubbla auktoriteten af sitt berömda namn och en af världens förnämsta tidningar, har den gamle på Jasnaja Poljana ropat ut en protest mot kriget, det "dumma och grymma", en protest, hvars straffande och profetiska tonfall redan nått de flestas öron. Det är icke möjligt att vara döf för denna röst, att förbli opåverkad af denna brinnande tro på det godas makt. Men är lifvet sådant? Är icke den gamles öga förblindadt mot det yttre för de inre syner han frambesvärjer?
"Betänken Eder!" ljuder det. Och vi hejda oss. Är det vi som äro blinda? Är det han som är den seende?
Kraftigast skallar ekot i siarens eget olyckliga fädernesland. Det är mycket af stridens hot i detta fridens evangelium och, hvem vet, kanske kommer den hand, som vill bryta sönder aila krigets vapen, i stället att sätta bälgen i gång, när de yxor, med hvilka förtryckarne skola fördrifvas, blifva hamrade och smidda.
T. C. B. FRÖLICH. †
Foto. Szacinski, Christiania. Kliché.- Bengt Silfversparre.
T. C. B. FRÖLICH. †
Chefen för konungens norska hof, Theodor Christian Brua Frölich, afled plötsligt den 21 juni i en ålder af 70 år. Officer i artilleribrigaden 1852, adjutant hos Carl XV och Oscar II. Den högt betrodde mannen blef förste hofmarskalk 87 och hofchef 99.
Kfter fotografi. Klichi: Bengt Silfversparre.
LEO TOLSTOI.
