Sida 636
HARRIET BOSSE.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
foto. Hamvqvüt, Storkholm. Klidit: Bengt Silfixnpam.
HARRIET BOSSE i »Vildanden».
Köpenhamns Kongelige Theater lämnade helt nyligen Stockholm, efter ett framgångsrikt gästspel därstädes. Hufvudstadskritiken var enhällig om att prisa de danska gästerna för deras stilfulla, fint kultiverade och karaktäristiska spel. Och säkert är, att man vid få teatrar i Europa påträffar ett så fulländadt samspel som på det Kongelige.
Granskar man de danska artisterna en efter en och har man haft tillfälle studera dem under årens lopp i ett flertal roller, skall man finna, att de verkliga storheterna på scenen äro tunnsådda i Köpenhamn liksom annorstädes. Olof Paulsen är emellertid en utomordentlig komiker, d:r Mantzius en ytterst fin och mångsidig karaktärsskådespelare, och bland damerna står otvifvelaktigt — man må säga hvad man vill om manér, om understrykningar o. s. v. — fru Hennings främst. Hon är en verklig storhet, om också åldern tagit ut sin rätt. Men i ett afseende äro så godt som alla danska sceniska artister framstående: de kunna den tekniska sidan af sin konst.
Tänka vi nu på våra svenska skådespelare och skådespelarinnor, så är det, tyvärr, alltför många af dem, som aldrig lärt sig hvarken att gå eller stå på scenen på ett för ögat tillfredsställande sätt och än mindre kunna den svåra konsten att tala väl. I afseende på stilkänsla brista de också icke sällan mycket; det ser man bäst, när de skola utföra kostymroller.
Det är, som om de där skulle alldeles förlorat den fasta grunden under sina fötter och för sina tankar. Och hvad samspelet beträffar saknar det likaledes många gånger helgjutenhet. Det är icke på långt när så afslipadt, som det borde och kunde vara.
Men oaktadt allt ha vi dock flere svenska sceniska artister, hvilka måste sägas vara förstklassiga. Vi ha Hillberg, Fredrikson, de Wahl, Lindberg, Svennberg, Viktor Lundberg, Baeckström, Riego, o. s. v. Och på spinnsidan märkas fröken Lundeqvist, fru Sandell, fru Håkanson, fröken Åhlander och, icke minst, fru Harriet Bosse.
Icke minst, snarare tvärt om ... Ty hvad beträffar förmågan att förläna sina skapelser ett olika, indi-viduelt lif står fru Bosse nog främst bland våra kvinnliga sceniska artister. Och hvilket stort område omfattar icke hennes konst! Hon spelar på samma, snart sagdt, fulländade sätt tragiska roller lika väl som komiska, hon vet att "stilisera", stundom kanske alltför mycket, att verka som ett eteriskt väsen från något drömland, men lyckligtvis kan hon också gifva de mest lifsvarma och realistiska skapelser. Och hon besitter en makalös stilkänsla! Detta har hon senast visat i Per Hallströms "En veneziansk komedi", där hon med en förtjusande grace, men samtidigt med ett drag af höghet öfver sin vackra panna, gaf styckets så skaldiskt tänkta, centrala kvinnogestalt. Där var fru Bosse den förkroppsligade poesien. Å andra sidan vill jag framhålla hennes Hedvig i "Vildanden", en den mest sanna, sorgsna, rörande flickunge, hvilkens tragiska öde lockar till tårar. Den realism, hvarmed fru Bosse tolkar denna roll, är sällsynt gripande.
Ung, mycket ung är Harriet Bosse, men hon är redan en verkligt stor skådespelerska, en förvånande uppenbarelse. Född i Norge har hon genomgått musikkonservatoriet i Stockholm — hon ämnade först, liksom sin syster, fru Möller, bli sångerska — men ägnade sig sedan åt den dramatiska sången, därför — har hon en gång sagt till mig — "jag tyckte, att jag härigenom kunde uttrycka mera än genom sången..." Hon tillhör sedan flere år tillbaka Dramatiska teatern i Stockholm, och må hon allt framgent göra detta. Må hon vara behjälplig vid den renässans, som vi alla hoppas på inom den svenska teatern! O. R.
EMIL STÄNG.
Foto. Andersen, Kiistianla. kum: Rmgt svfnmpam.
70 ÅR DEN 17 JUNI.
Den 14 firade f. norske statsministern Emil Stäng 70 år. På födelsedagen tog sig den allmänna aktning, hvaraf den framstående statsmannen är i åtnjutande från såväl meningsfränder som politiska motståndare, enstämmigt varma uttryck.
— 618 —
