Sida 364
MAGNUS GUSTAF BLIX. †
Èn svensk vetenskapsmän med europeiskt berömdt namn, Lunds universitets rector magnificus, professorn i fysiologoi och embryologi därstädes Magnus Gustaf Blix afled söndagen den 14 februari endast 54 år gammal, såsom HVAB 8 DAG redan i sitt förra nummer i korthet meddelade. Dödsorsaken var en häftig tarmkatarr af synnerligen elakartad beskaffenhet, hvilken också snart lät ana den sorgliga utgången.
Blix var norrländing, född den 25 dec. 1849 i Säbrå socken, Västernorrlands län, där fadern var präst. Efter åtnjuten elementarundervisning först vid Hernösands sedan vid Uppsala högre läroverk, aflade B. 1869 mogenhetsexamen vid Stockholms gymnasium och inskrefs följande år som student vid Uppsala universitet. Han blef 1875 med. kand., 1879 med. lic. och 1880 med. d:r, allt i Uppsala. Amanuens vid fysiologiska institutionen i Uppsala 1873, förordnades B. 1880 till docent i experimentel fysiologi och medicinsk fysik, var t. f. laborator i dessa ämnen 1876 samt doc. 1877—1882, då han utnämndes till ord. laborator. Vårterminen 1883 förestod B. professuren i fysiologi vid Uppsala universitet och utnämndes i nov. 1885 till professor i fysiologi och embryologi vid Lunds universitet.
Ehuru B. var i eminent mening danad för vetenskapsmannens kall, har han äfven utöfvat praktisk läkareverksamhet. 1877—79 var han sålunda extra läkare vid Västernorrlands beväringsbataljon och före stod samma tre år bad och brunnsläkarebefattningen vid Sånga brunn. 1882—84 tjänstgjorde B. som badläkare på Särö och 1885—86 som läkare vid Porla hälsobrunn
Tidigt ägnade sig B., såsom äfven framgår af ofvanstående data, åt den särskilda gren af den medicinska vetenskapen, inom hvilken han skulle förvärfva ett stort namn, och redan vid 25 års ålder — år 1874 — belönades han af Uppsala läkareförening med H vassers större pris för afhandlingen »Bidrag till läran om muskelelasticiteten». Det är, som bekant, muskelfysiologien och sinnesfysiologien, hvaråt B. i främsta rummet ägnat sig, och har han här gjort
stora upptäckter, bl. a. den att vår förnimmelse af köld och värme förmedlas genom olika slags nerver. För sin afhandling härom, »Experimentala bidrag till lösningen af frågan om hudnervernas specifika energi», 1883, erhöll B. 1889 Svenska läkaresällskapets half-sekelsmedalj. Äfven för sin gradualafhandling, »Of-talmometriska studier», 1880, där han beskrifver en efter en ny princip konstruerad oftalmometer — ett instrument, hvarmed hornhinnans krökning mätes — och meddelar med densamma gjorda mätningar, blef B. belönad, år 1881, både med halfva årsräntan af konung Oscar II:s jubelfestdonation samt af Vetenskapsakademien med halfva Wallmarkska donationsräntan. B. har vidare i åtskilliga afhandlingar med nya metoder behandlat många ytterst svåra frågor rörande muskelns allmänna fysiologi, smärtsinnet, muskelvärmen, o. s. v.
Men B. har varit nyttig och förvärfvat ryktbarhet icke endast genom resultaten af sina vetenskapliga undersökningar, utan äfven genom de fysiologiska apparater, som han uppfunnit och konstruerat, och hvilka allmänt accepterats i den vetenskapliga världen. Det är också han, som grundlagt och efter moderna principer utvecklat Fysiologiska institutionen i Lund med dess mönstergilla inredning. Och likaledes har han grundat Sandströms mekaniska verkstad, som med apparater förser många utländska fysiologiska institutioner.
Allt sedan 1899, då professor Quennerstedt nedlade rektoratet, har professor Blix varit hans efterträdare som rector magnificus. Med sin fint bildade och nobla personlighet var han också i högsta grad lämplig för denna viktiga syssla, som han förvaltade med så väl myndighet som takt. Ty professor Blix var en person, som i främsla rummet ville, hvad rättvisa och billighet föreskrefvo, och han var icke minst därför afhållen af kamrater inom lärarekåren och den studerande ungdomen. Ett fint och gästfritt hus förde han äfven och hade därvid förmånen att understödjas af en utmärkt värdinna, sin maka, f. Lamm, som nu jämte barn sörjer den aflidne.
CARL A. SWENSSON.
†
Oväntadt kom budskapet om, att d:r C. A. Swensson, president för Bethany College i Lindsborg, Kansas, aflidit i sitt hem därstädes den 16 dennes.
Den, som skrifver dessa rader, mottog knappa två dagar dessförinnan ett egenhändigt bref från den svensk-amerikanske märkesmannen. Samtidigt sände d:r S. sitt senaste porträtt, som återfinnes å vidstående sida.
Första gången, jag lärde känna den framstående pedagogen, andlige och politiske vältalaren, var den 14 september 1888 i Minneapolis, Minnesota, då i expositionsbyggnaden därstädes, i närvaro af 17,000 skandinavier, 250-årsminnet af svenskarnes första ankomst till Amerika firades. D:r Swensson höll vid denna fest ett glänsande tal på engelska — så, som ingen annan svensk-amerikan skulle ha kunnat göra det, och då han slutat sitt anförande, bröt en sådan storm af bifall lös, att säkerligen har åtminstone aldrig i Sverige man hört maken därtill.
Flera gånger har jag sedan hört honom tala, alltid med oemotståndlig entusiasm ryckande auditoriet med sig och gifvande en det intrycket, att här stod man verkligen inför en mäktig personlighet.
Och han var äfven mäktig i många afseenden. Från snart sagdt intet stampade han ur marken det svensk amerikanska läroverket Bethany College, nu större än Augustana College i Hock Island, Illinois,
Kliché: Bengt Silfversparre.
d:r carl swensson.
Efter porträtt.
— 346 —
