Sida 212
Robert de la Gardie
ROBERT DE LA GARDIE.
När Andra kammarens talman, grefve Robert de la Gardie, med iy02 års riksmöte för alltid lämnade riksdagen, hade han deltagit i icke mindre än 27 riksmöten. Han hade nämligen redan tidigt bevislat riksförsamlingarne och var ordförande i 1865 års statsrevision. Efter representationsförändringen, för hvilken grefve de la Gar lie å riddarhuset höll ett högstämdt tal, invaldes han af Torna härad som representant i Andra kammaren, men afsade sig detta uppdrag redan 1867. Han var sedermera 1874 75 Linköpings representant i Andra kammaren, 1880—88 ombud för Östergötlands län i Första kain maren samt 1889 90 och från 1894 åter Linköpings företrädare i Andra kammaren. Sistnämnda år utsågs den högt skattade mannen till kammarens talman, och hedersposten som kammarens ordförande fick han sedan bekläda ända till sin afgång ur riksdagen.
Ädling icke blott till börd, utan lika mycket till bela sitt fint bildade väsende förenar ban i sällspord harmoni älskvärdhet utan fjäsk med värdighet utan högdragenhet. Men att bakom det försynta framträdandet och de alltid hofsamma orden bo en fast utpräglad åskådning och en seg viljekraft, vet man väl i hans forna län, och det har man nog ock lärt sig förstå i riksdagen. 1 det fallet må allenast erinras om talmanskonflikten under 1900 års riksdag beträffande Bodenfrågan.»
Ja, så har det en gång med fullt skäl blifvit skrifvet om den af »sin» kammare så värderade talmannen, hvilken var i hög grad omtyckt — om vi icke alltför mycket misstaga oss -— till och med af kammarens argaste radikal. Med afseende å Bodenfrågan kan ju erinras om, att en konstitutionel konflikt år 1900 uppstod mellan andra kammarens tal-
man och majoriteten. Grefve de la Gardie vägrade nämligen framställa proposition om afslag å en gemensam voteringsproposition om anslag till befästningarne vid Boden. Kammaren ogillade denna propositionsvägran, som på sin tid gaf ämne till många tidningsartiklar, och frågan bhf då enligt grundlagen hänskjuten till konstitutionsutskottet. Talmannen fick här rätt, men kammaren utlalade sitt bestämda ogil lande af utskottets betankande — hvilket allt nog icke hindrade den att omfatta talmannen med lika varm sympati som förut.
Grefve Robert de la Gardie fyllde nu den 17 december 80 år. Han är nämligen född 1823, i Kristianstad, där fadern, Axel Gabriel de la Gardie, var landshöfding. Modern hette Maria Gustafva Ad-lerhjelke. IJe la Gardie blef 1889 student i Lund och 1844 fil. d:r. Han tjänstgjorde därefter till 1848 som e. o. kanslist i civildepartementet, men ägnade sig sedermera åt skötseln af sin egendom Silfåkra i Malmöhus län, hvarjämte ban, som sagdt, deltog i riks lagarne. 1867 förordnades han till landshöfding i Östergötlands län och utnämndes två år senare till ord. innehafvare af ämbetet, från hvilket ban tog afsked 1901. Grefve de la Gardie, s/>m tillhörde 1886 års bevillningsutskott, hyser i tullfrågan frihandels-vänliga men i öfrigt konseivativa åsikter och var bl. a. en bestämd motståndare till den politiska rösträttens utsträckning. Han har också tagits i anspråk för kommittéarbeten och var ordf i skattereglerings-kommittén 1879—82 och i kommittén för ordnande af minderåriges användande i fabriker 1891.
Den gamle, som är vid utmärkt vigör, njuter nu sitt otium, vördad af alla, med hvilka den framstående mannen med den högstämdt lyriska vältaligheten en gång kommit i beröring.
« Klichf, ! Ke. A.-B. Bevfft Silfversparre Sthlm—Otf.
GREFVE ROBERT DE LA GARDIES SISTA RIKSDAG: Talmännen vid 1902 års riksdag, Grefve Robert de la Gardie (2) och Grefve Gustaf Sparre (1), under ett uppehåll i rösträttsdebatterna. Efter fotografi tagen speciellt för HVAR 8 DAG vid tillfället ifråga.
— 194 —
Källa: Project Runeberg ·