Sida 276
I Prag
HVAR 8 DAG
Kliché: aengr Silfversparre.
BILDER FRÅN PRAG: Rådhusuret. Vid timslàgën skrida apostlarne förbi och tuppen gal.
Redan år 1124 skola judarne ha haft en synagoga i Josephstadt. Ursprungligen bodde de vid blott en gata, men efter hand inköpte de 150 hus där omkring, och »judestaden» uppkom. Den hade nio portar, som hvarje afton låstes, och tvärs öfver gatorna dragna kädjor utmärkte ända till 1848 Josephstadts gränser mot den kristna stadsdelen, där ingen jude fick uppehålla sig nattetid. År 1689 tände fransmännen eld på stadsdelen, som till större delen gick upp i lågor. Men snart hade nya hus uppbygts.
Nu i våra dagar består befolkningen i judestaden lika mycket af fattiga kristna som af judar. Och de trifvas väl tillsammans, om de också tillreda sin mat på olika sätt.
Ett litet stycke in i Josephstadt vid Rabbingränden, Rabbinska ulice — i Prag står alla gatorna på tsjechiska, hvilket vållar främligen hufvudbry — ligger det gamla judiska rådhuset. Uret på byggnaden har romerska och hebräiska siffror, och visarne röra sig från höger till vänster. Midt emot rådhuset påträffas Altneuschule, en af Prags äldsta byggnader och en af Europas äldsta synagogor: »den allra äldsta» säger gärna förevisaren. Kyrkan, i tidig götisk stil, förskrifver sig från fjortonde århundradet. Portalen är vacker med sin spetsbåge, och ned för några trappsteg kommer man in i den halfmörka lilla kyrkan, hvilkens tak stödes af två åttahörniga pelare. Ut märkt vackra, hundraåriga messingslampor smycka synagogan, som har ett förbyggdt hvalf, en fängelsegång, rundt om. Här ha kvinnorna sina platser, under det att de, som bekant, i senare synagogor ha sina platser å läktare. Tre gånger om dagen hålles gudstjänst i Josephstadt.
De små stolarne i den gamla, sällsynt stämningsfulla kyrkan äro lösa. Något som särskildt kan intressera oss, svenskar, är en väldig fana, som finnes här inne. Den skänktes af käjsar Ferdinand III till judarne i Prag som ett erkännande af deras mod och uppförande under svenskarnes belägring 1648. Fanstången är så tung, att det skall behöfvas fjorton man för att lyfta den.
Icke långt från Altneuschule ligger »Beth Chajim», den gamla judekyrkogården, upptagande en areal af 1,23 hektar. En mera pittoresk kyrkogård finnes icke på jorden. Härs och tvärs stå grafstenarne, till hälften öfvervuxna af frodiga buskar. Det förtäljes, att »Beth-Chajim» skulle funnits redan i sjunde århundradet
hemskt, förskräckligt, men underbart — det är gamla Prag.
Och det allra märkligaste är nästan Josephstadt, judestaden.
Af Prags omkring 400,000 invånare bekänna sig de flesta till katolska läran. Antalet protestanter uppgår blott till ett par tusen, men judarne kunna räknas till omkring 25,000.
Midt i staden på få stegs afstånd från rådhuset ligger Josephstadt, som nu för hvarje år blir allt mindre och min dre. Breda esplanader dragas nämligen in i denna stadsdel, och i stället för de ynkliga små husen uppbyggas nutidspalats. Smutsen får vika för luft och ljus. I sanitäit hänseende är detta naturligtvis oersättligt, i kulturhistoriskt är det högst beklagligt.
Kliché: Bengt Silfversparre..
BILDER FRÅN PRAG: Gamla Prag.
Källa: Project Runeberg ·