Hvar 8 dag – Årg. 5 (1903/1904)

sigge flach.

Det är bilden af en af vårt lands allra främsta förkämpar för rationel kreatursskötsel, som står i intimaste samband med ett verkligt praktiskt bedrifvet landtbruk, hvilken HVAR 8 DAG denna gång gifvit hedersplatsen å sin första sida. Ingen för landets "modernäring" intresserad person torde heller vara okunnig om de förtjänster, som lagts i dagen af kapten Sigge Flach, uppfinnaren af det s. k. Skaraborgssystemet för nötboskapens premiering, hvilket blifvit tillämpadt och genomfördt öfver hela landet — liksom det i Finland införts som statsinstitution — och i afseende på kreatursafvelns förbättring visat stora och öfverraskande verkningar.

Först några ord om det yttre förloppet af Fredrik Krister Sigismund Flachs lefnad! Han föddes i Fors socken af Älfsborgs län d. 2 okt. 1839. Föräldrarne voro öfverstelöjtnanten Johan Fredrik Flach och Hille-vid Fredrika Zelow. Efter att ha genomgått Chalmersska slöjdskolan i Göteborg och 1860 aflagt studentexamen, tjänstgjorde F. vid statens järnvägsbyggnader som elev, nivellör och t. f. stationsingeniör, så väl innan han 1861 blef underlöjtnant vid Västgöta regemente som under de första officersåren. Han avancerade 1879 till kapten och tog 1891 afsked ur krigstjänsten.

Vid sidan af den militära banan ägnade F. sig med det lifligaste intresse åt landtbruket å sina egendomar Prinshaga och Ökull i Skaraborgs län, nära Axvall, och otaliga äro de pris och medaljer hans ayrshire-kreatursbesättningar hemfört från rikets landtbruksmötet Men F. är en person, som sett sakerna i stort mer än de flesta, och det var hela sitt land han ville gagna.

Den lefvande själen inom länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott, framlade F. vid Walle härads landtbruksklubbs sammanträde den 31 januari 1881 sitt förslag till den systematiska kreaturspremie-ringen. Klubben förklarade då, att den önskade, att kapten F:s förslag måtte genom hushållningssällskapets försorg snarast möjligt bli tillämpadt i länet — och 1883 började äfven premieringen efter det nya systemet, som därefter efter hand infördes i flere län. Så beslöt Landtbruksakademien verka för, att systemet skulle bli infördt i hela riket. Jönköpings läns hushållningssällskap gjorde vidare hos k. m:t hemställan om, att statsmedel skulle anslås för nötbo-skapspremiering, och Landtbruksakademiens förvaltningskommitté, hvartill denna hemställan remitterats, och som genom en särskild kommitté behandlat frågan, affattade ett förslag om, att k. m:t skulle till riksdagen framställa proposition om ett årligt anslag af 50,000 kr. för ändamålet.

Den 3 jan. 1889 uppdrog civilministern alltså åt F. att "utarbeta ett för landet i sin helhet tillämpligt, fullständigt förslag till ordnande af en med statsmedel delvis bekostad nötboskapspremiering", och sedan frågan yttefligare avancerat, begärde k. m:t af 1891 års riksdag ett årligt anslag af 50,000 kr. på ordinarie stat för understödjande af premiering af nötboskap. Riksdagens båda kamrar beviljade äfven detta. Redan vid 1892 års slut hade nästan alla hushållningssällskapen antingen infördt eller beslutat införa nötboskapspremiering enligt eller grundad på Skaraborgssystemet; en del af ekonomiska skäl endast afvaktande bidrag från staten.

Vi kunna här icke ingå på någon redogörelse för Skaraborgssystemet, enär detta skulle taga i anspråk alltför mycket utrymme. Det må här endast anföras, att de förnämsta olikheterna mellan detta system och den 1877 framkomna Bohuslänspremieringen ligga däri, att Skaraborgspremieringen hufvudsakligen afser de mindre jordbrukarnes kreatur samt de störres handjur, för hvilka senare dock icke pänningpris utdelas, då däremot Bohuslänspremieringen med sina höga pänningpris var tillgänglig äfven för de större jord-

brukarnes såväl han- som hondjur. En annan väsent lig olikhet äro de i Skaraborgssystemet använda fri-sedlarne och betäckningsintygen, hvilka ej hade någon motsvarighet i Bohuslänspremieringen, men hvilka för premieringens ändamål visat sig vara af en djupt ingripande betydelse.

Beträffande själfva ändamålet med premieringen kan följande anföras:

Mången landtman har kanske ända hittills endast i själfva djurens systematiska förädling och förbättring trott sig se hufvudändamålet med nötboskapspremie-ringen. Detta är icke riktigt 1 slutet af motiveringen till den motion (1881) som ligger till grund för vårt lands nötboskapspremiering säger F.: "Här gäller det sålunda att verkligen väcka det allmänna intresset för ladugårdsskötseln, så att det ej åter inslumrar, och detta synnerligen hos de s. k. mindre jordbrukarne" och efter själfva förslaget: "Att ett ökadt välstånd är grundtanken, torde lätt inses, ty den förbättrade ladugårdsskötsel, som premieringssystemet i förening med kunskapers spridande framkallar, kan icke uppkomma utan att själfva jordbruket — hvilket med ladugårdsskötseln ju står i den intimaste växelverkan — i samma mån utvecklas, hvarigenom ökade inkomster såväl från åkern som ladugården måste blifva en gifven följd".

Sedan dess har F. vid de flesta premieringsmöten, som han ledt såväl inom Skaraborgs som andra län, framhållit, som välbekant är, att vi böra älska våra djur, men kunna betrakta äfven dem som medel, hvarigenom vi förvandla jordens växter till sådana värdefullare produkter, som gå på världsmarknaden, samt spillning, allt i syfte att öka vårt ekonomiska välstånd.

F. har sålunda, genom att vid premieringsmötena och andra tillfällen allt mer framkalla ett ökadt intresse för en förbättrad ladugårdsskötsel, med djurförädlingen som medel, velat höja det allmänna välståndet i sitt län och vårt land, så vidt detta på jordens brukning beror.

F:s stora kapacitet har helt naturligt blifvit tagen i anspråk för en mängd olika offentliga uppdrag och poster, och hade han förvisso, om han så önskat, kunnat ha plats i riksdagen. Bland annat har F. varit mycket verksam för förbättrade kommunikationer i sin bygd och har ej ringa del i tillkomsten af Västergötland—Göteborgs järnväg.

Hedersledamot af Landtbruksakademien 1903, dit F. 1884 kallades till ledamot, är han sedan 1896 i besittning af akademiens stora skådepänning i guld. Han är för öfrigt kommendör af Vasaordens första klass, riddare af norska S:t Olafsorden och af ryska S:t Stanislausorden, o. s. v.

(TILLHÖR VECKANS PORTRÄTTGALLERI.)

50 år fyllde den 26 mars öfverad-jutanten hos konungen, öfverst, och sek.-chefen för Lifregementet t. f., Hugo Jungstedt. Öfverste J., som 75 blef und.-löjtn. v. Fortifikationen, samt 87 löjtn. 88 kapt., 95 major och 99 öfverstelöjtn. v. generalst., var 90 —99 lär. i krigsk. o. krigshist., vid Art.- o. Ing. högskolan, 99 chef för Landtförsv.-dep.'s komman-doexp. och 1900 chef för Krigshögskolan. De förstnämnda utnämningarna är från 1902.

c. a. h. jungstedt.