Ord och Bild: 1899

psyko-grafologisk a ströftåg.

343

Men af denna indelning i karaktärer, tillhörande öfverlägsenheten eller underlägsenheten, framgår med nödvändighet, att tecknens betydelse endast är relativ, ej absolut. Vid framställande af gra-fologiska porträtt gäller det att nästan oaflåtligt framställa en »resultant mellan den skrifvandes värde och de speciela dragen i hans karaktär». Se här ett exempel! Att bokstäfverna i en stil bli större mot slutet af orden betecknar nai-

De fem öfverlägsenhetsegenskaperna yttra sig, enligt Jamin, i rask, uppåtgående stil, bundna ord och t-streckets placering till höger (»en avant»); i ojämn stil såväl i bokstäfvernas som i ordens och radernas dimension, rörelse, form och riktning — i lutande stil, lätt stil och i att bokstäfverna inuti orden äro skilda; i enkel, naturlig, spontan stil, i måttlig (sobre) stil, i lagom lutande stil, i något uppåtgående, ej alltför ojämna rader eller

(der kopf kann viel vom herzen lernen doch lernt das herz vom kopfe nichts.

Zum Andenken von F. von Schiller.)

vitet. Men I^avater skref ofta så. Och honom kunna vi ej kalla naiv; men renheten i hans seder och i hans religiösa öfvertygelse ge oss rätt att tillägga honom egenskapen uppriktighet. Vi finna samma stildrag hos en »underlägsen» och skola säkert få vår föreställning om hans lättrogenhet bekräftad! Ur tecknens grundbetydelser skall grafologen taga fram den betydelse, som betingas genom den förut nämnda hufvudindelningen i öfverlägsna och underlägsna personligheter.

i mycket uppåtgående rader, följda af andra, som sträfva i horisontel riktning, i en stil, som innehåller tecken till konstnärlighet, ordr.ing, naturlighet, enkelhet samt i en àtil med lätt tryckning.

Har man i en stil konstaterat tillvaron af de fem öfverlägsenhetsegenskaperna eller deras motsatser, så gäller det att taga reda på, i hvad mån »superiorite-ten» eller »inferioriteten» faller inom intelligensen.s, moralens och viljans olika områden.