Sida 369
Psyko-grafologiska ströftåg. Af Gurli Linder. Med 43 skriftprof
psyko-grafologiska ströftåg.
345
monisk. Den motsatta typen är förvirrad, vulgär, komplicerad, trög, tung samt utmärker sig för öfverdrifna penndrag och stötande oregelbundenhet. En dylik stil är disharmonisk.
De genialiska ha en harmonisk stil af första ordningen, anmärkningsvärd för vi-gör och förenkling i alla former; den har mer eller mindre graciösa, aldrig banala drag.
De talangfulla ha en harmonisk stil af andra ordningen; den är lik den föregående, men den äger mindre karaktär och styrka. Den är ofta mycket graciös.
De intelligenta framvisa en harmonisk stil af tredje ordningen, med mindre enkelhet och aktivitet än de båda föregående. Redigheten slår ibland slint, och smidigheten gör sig gällande på klarhetens bekostnad.
De medelmåttiga använda gärna kalligrafisk stil. Man finner dessutom ofta i deras handskrift småaktighetens, fåfängans och anspråksfullhetens tecken, aldrig graciös originalitet.
De obetydliga tillägna sig ofta i sin stil några af öfverlägsenhetens igenkänningstecken, såsom klarhet och enkelhet, men visa sig alldeles sakna originalitet. Den jämna formen gör deras stil mycket läslig, men den är alltid enformig.
»Les gens communs» ha en i alla afseenden disharmonisk stil.
De fem allmänna öfverlägsenhetsegen-skaperna eller deras motsatser äro att hänföra till intelligensens område, i fall de förekomma tillsammans med tre för intelligensen speciela egenskaper, nämligen tyglad inbillningskraft, reflexion och förståndsklarhet eller dessas motsatser.
I den afdelning, som Jamin ägnar åt »la moralité», redogör han mera i detalj för de olika egenskapernas igenkänningstecken. Där nämner han, bland annat, att man bör vara försiktig i omdömet om den uppåtgående stilen, enär den,
(1798.)
(1812.)
(1819.)
(1827.)
(1839.)
(1846.)
Källa: Project Runeberg ·
