Sida 193
En katolsk folkvisa. Af Anna M. Roos. Med 5 bilder
en katalonisk foi.kvisa.
I79
låg det sedan nära till hands att sätta namnet i samband med denna underbara heliga balsam, »saint baume,» om hvilken af kyrkans män så mycket talades och som alltid förde tanken på botgö-rerskan från Magdala. — I den katolska kristenheten, där hvarje yrke har sitt skyddshelgon, är Maria Magdalena rned den härligt doftande nardussalvan utkorad till alla parfymörers skyddspatronessa.
Identifieringen af Maria från Magdala och Maria från Bethanien är ingalunda något ensamt i vär dikt förekommande I en i tolfte århundradet affattad och sedan mycket spridd legendsamling, »Actes de Marthe et de Madeleine» framställas de båda helgonen som systrar; på en i Wiens museum befintlig målning af Lupicino sitter Magdalena behagsjuk framför en spegel och låter en tjänarinna kamma det underbara gyllene håret, allt under det hennes stadgade syster Martha står bredvid och utfar i de häftigaste förebråelser öfver hennes extravaganta lyx i toalettväg, och på en i Louvren befintlig dorr till ett altarskåp, där Memling afbildat Magdalena, klädd i en röd sammetskjortel med gyllene stickerier och med alabasterkärilet i handen, och där i bakgrunden, på det gamla naiva sättet, äro målade en hel del scener ur helgonets förflutna lif, synas sålunda tilldragelsen i fariséens hus, Lazarus' uppväckande, noli-me-tangere-scenen: Magdalenas möte i örtagården med den upp-ståndne mästaren, ingången till den bergshåla, som Magdalena under sina sista år bebott, samt därutanför helgonets själ, buren mot höjden af två änglar. I Provence förtäljes det, att de tre syskonen Maria Magdalena, Martha och Lazarus, flyende från Palestina efter Jesu död, kommit till Provence och slagit sig ned i den ofvan nämnda grottan S:te Baume, där Magdalena ock några århundraden efter sin död skall ha uppenbarat sig för
ma ria magdalena. oljemålning af hans memling. I Louvre-Galleriet.
Källa: Project Runeberg ·
