Sida 321
Falu koppargrufva förr och nu. Af P. O. Welander. Med 9 bilder (Forts. och slut)
mynt i världen. Endast två eller tre exemplar äro af denna myntsort numera i behåll, det ena sedan gammalt tillhörande samlingarne å Eriksberg, det andra nyligen återförvärfvadt från Tyskland till Sverige af den kände plåtmyntsamlaren, apotekaren Cavalli i Sköfde. Statens myntkabinett äger ett tredje exemplar, som dock är så illa medfaret, att dess indentitet ej kunnat med säkerhet bestämmas. Enskilda fingo någon gång rätt att prägla mynt af egen koppar, dock alltid mot en hög slagskatt. Kopparbergs Bergslag har sålunda vid Avesta myntverk användt ej mindre än 15,553 ton af sin koppar till prägling af mynt. Vid fråga om myntningsrätt må äfven nämnas, att Bergslaget vid skilda tider utgifvit så kallade myntpolletter, hvilka voro gjorda dels af koppar, dels af läder och näfver. Dessa myntpolletter, af hvilka 9 olika slag äro kända, saknade vanligen präglad valör och voro i början ämnade att användas blott inom Bergslaget men gingo sedan som lagligt skiljemynt i rörelsen öfver hela landet. Anledningen till deras utgifvande var oftast den allmänna bristen på skiljemynt, men ibland torde tillfällig penningbrist varit den egentliga grunden till deras förfärdigande. Exemplar af dessa delvis mycket sällsynta mynt finnas i Bergslagets myntkabinett i Falun.
Men äfven i främmande länders myntning hafva de svenska myntverken och den gamla koppargrufvan någon del. På 1600-, 1700- och början af 1800-talet hafva nämligen stora massor blindmynt af Falukoppar på de främmande regeringarnas beställning utskeppats till Spanien, Holland, Frankrike och Polen. Ur Falu grufva har ock sedan lång tid tillbaka erhållits något guld, hvaraf större delen levereråts till Kungl. Myntet i Stockholm.
PLÅTMYNT AF KOPPAR Å »10 DALER SÖLFFMYNT AF ÅR 1644, SLAGET I AVESTA. (DET TYNGSTA MYNT I VÄRLDEN.) I Bondeska samlingarna å Eriksberg.
FALU GRUFVA I VÅRT ÅRHUNDRADE.
Under det nittonde århundradet hafva vid den gamla koppargrufvan skett stora, förändringar, som till stor del berott på att malmfyndigheten så småningom minskats. Och sedan det gamla kopparbergslaget på 1880-talet ombildats till aktiebolag och börjat idka järn- och träförädling i stor skala, är icke grufvan
Källa: Project Runeberg ·
