Sida 160
Från Goethes värld. Af Ellen Key. Goethehaus i Weimar. Med 9 bilder
146
ELLEN KEY.
i detta rum finnes intet konstverk, hvilket i den grad fängslar intresset, som det porträtt af Goethe, som synes till vänster om aldobrandiniska bröllopet. Det målades 1829 af Stieler, som Ludwig af Bayern sände till Weimar —• och aldrig gjorde Ludwig eftervärlden en större tjänst. Det betecknar både Ludwig och Goethe, att den förre lät Stieler taga med sig ett — mycket lyckadt porträtt af en kvinnlig skönhet, för att med ens intres-
Gocthe.
Oljemålning af Angelika Kauffmann. I Goethehaus. sera Goethe att låta måla sig af den skicklige konstnären!
Om någon känt sig tvifvelaktig, när han hört talas om de erotiska känslor Goethe mellan 70—80 år väckte hos unga kvinnor, upphöra dessa tvifvel inför Stielers porträtt, i hvilket hans samtida endast funno en blek afglans af den lefvande Goethe, sådan han gick bland dem vid 80 år. Trots det dåtida målningssättets svaghet, ger oss Stielers porträtt en aning om det mäktiga, ädelfor-
made hufvudet, den höga, ljusmättade pannan, den fina näsan med de ytterst känsliga näsvingarne, men framför allt om de underbara ögonen, under de starka, skönt bågiga ögonbrynen, dessa ögon, hvilka, liksom Jesusbarnets på sixtinska madonnan, voro nästan endast stora, svarta pupiller och därigenom gåfvo samma intryck af outgrundliga, sig inåt vidgande andedjup, af outtömliga, flammande ljuskällor. Den brunlätta, hälsofulla huden, där tanke och lidande tecknat skönhetsfina fåror men ej lämnat en enda oskön rynka, håret, som i lätta, mjuka silfverkrusor omgifver anletet, munnens uttryck af besegrad smärta, det stilla majestät, den kraft i hvila, som äro utbredda öfver gestalten — allt detta motsvarar till fullo samtidens yttranden om den åldrade Goethe.
Af ungdomsporträtten är det intressantaste Angelika Kauffmanns i Rom målade. Goethe talar i brefven därifrån om det otroligt innerliga och fina kvinnliga förstående, hon ägnade hans diktning. Men Goethe själf har hon endast förstått så, som den tidens »sentimentala» sköna kvinnosjälar förstodo sitt ideal, Werthers diktare, och därför har hon, som bilden här visar, målat honom med blomlikt lutande hufvud, med af ömhet och vemod smältande ögon och ett inåtvändt, svärmiskt uttryck. Hade Goethe verkligen sett så ut, skulle han hvarken lämnat Frederike, låtit bli att skjuta sig för Lotte eller skrifvit Faust.
Ett annat idealiseradt Goetheporträtt utfördes också i Rom, nämligen originalbysten af Trippel, som stiliserade Goethe enligt den belvederiske Apollos typ, och om hvilken byst Goethe skrifver, att den alls ej liknar honom, men att han är glad att bevaras i minnet som en så hübscher Bur sch! Den är dock ej mer idealiserad, än att man genast känner igen likheten genom öfriga Goethebyster.. Den står bredvid en byst af Fredrik II,
Källa: Project Runeberg ·
