Sida 473
Svenskt familjelif i slutet af 1700-talet. Af Oscar Levertin. Med 16 bilder
svenskt familjelif i slutet af i 70O-talet.
439
traktelserna öfver »Der Hamburgische Correspondent» eller annan politisk Ga-zette förfriska ögat med en blick på »ömma och skalkaktiga» bilder, ty äfven här hängde gravyrer med smäktande herdar och herdinnor, som spetsade läpparne i bosqueternas skugga och logo sitt fadda och själfsvåldiga skratt emellan de allvarliga infolierna. — På öfre bottnen slutligen voro sofrum, flickornas jungfru-
visthus blott med det aldra nödtorftigaste försedda, men till gengäld har gubben en samvetsglad, en själaglad ålderdom». Döttrarne voro ej uppfostrade i flärd. De första statklädningarna af rödt siden fingo »bondflickorna på torpet», som fadern kallar dem, först 1785, »då en 50 Riksdalerssedel kom nedflygande från himmelen» — eljes väfde de själfva sitt tyg, och »ylle och bomullsfabriken»
Stora vägen å Djurgården vid Biskopsudden. Akvarell af Elias Martin. I Nationalmuseum.
burar, ett krypin för sonen, när han var hemma, eller annan gäst, som ej kunde slita sig från Djurgårdsbrunnsvikens solnedgång. Enkelt som villan var lefnadssättet, särskildt sedan Gjörwells cession på hösten 1787 gifvit familjens affärsställning en stöt, efter hvilken den aldrig riktigt repade sig. Äfven förut hade man här lefvat om ej med gammalsvensk tarflighet så dock stilla och anspråkslöst. Vid bouppteckningen 1787, skrifver Gjörwell stolt, voro både »garderob och
var i gång till sena aftonen. Dock må man ej tänka sig hemmet som någonsin fördystradt af umbäranden eller nedtryckt af penningesorger. Efter 1787 lefde man på Captensudden som förut samma »roliga» lif, med oskyldiga nöjen och glada fester. Man firade Carlsdagen, då Gjörwell af Brita Nora erhöll den »vackra gåfvan af 4 Immorteller, en större Gredelin, som betecknade henne själf och 3 mindre gula för våra barn», och assessorskans födelsedag, då Gjörwells egen
Källa: Project Runeberg ·
