Sida 550
Den kungl. danska porslinsfabriken i Köpenhamn. Af Ludvig Looström. Med 17 bilder
514
LUDVIG LOOSTRÖM.
talet. Den gick dock icke, oaktadt han för ändamålet använde en inkallad porslinsmakäre, sachsaren L. v. Liicke. Icke heller dennes landsman Meilhorn lyckades åstadkomma något synnerligt värdefullt i Blå tornet i Köpenhamn. Först när fransmannen Fournier år 1760 öfvertog denna fabrik gick tillverkningen framåt äfven i konstnärligt hänseende. Prof däraf hafva vi i Nationalmusei samling i några små ytterst sällsynta föremål, som museet mottog i testamente efter konung Karl XV; de äro dekorerade med synnerligt delikat målade blombuketter i lifliga färger, och hafva till signatur konung Fredrik den V:s monogram i guld. Som fabriken emellertid icke bar sig, stängdes den redan mot slutet af år 1765 få dagar före Fredrik V:s död. Efter Kristian VII:s tronbestigning och under hela den struenseeska perioden afstannade all tillverkning af porslin i Danmark. Men kort efter Struensees fall uppdöko åter planer på att uppsätta en porslinsfabrik. Denna kom också till stånd och understöddes kraftigt af de personer, som genom hof-revolutionen år 1772 kommit till makten. Särskildt var det intresse, som enkedrottning Juliana Maria och arfprinsen Fredrik visade företaget, en orsak till att Köpenhamn år 1775 fick den porslinsfabrik, som ännu är i verksamhet, och som från 1779 har namn, heder och värdighet af
kunglig. Samtidigt härmed dekreterades, »att fabrikens stämpel eller märke på förarbetadt gods skulle vara tre bölj-
formiga streck, föreställande Danmarks tre strömmar, nämligen Öresund och de båda Bälten, det stora mellan Sjælland och Fyen, det lilla mellan Fyen och Jylland.» Detta märke, måladt i blått, återfinnes ännu i dag å fabrikens tillverkningar.
Nu började en lysande period för fabriken. Dess porslin blef på modet, rikt och förnämt folk täflade att blifva ägare till de finaste och dyrbaraste serviser, som där tillverkades, och praktföremålen sändes såsom gåfvor från danska hofvet till andra hof, bland hvilka äfven det i Stockholm blef ihågkommet med värdefulla prof. Hedern af den utveckling, fabriken nu undergick, tillkommer i främsta rummet dess administrator, Frans Henrik Müiler, hvilken såväl såsom tekniker som ur konst- och smaksynpunkt hade stora förutsättningar att intaga främsta platsen bland de många förmågor, fabriken nu förfogade öfver. Den märkligaste beställningen under hans tid, och väl den allra märkligaste, fabriken någonsin mottagit, är den s. k. flora danicaservisen, som enligt traditionen var bestämd som gåfva från danska regeringen till ryska kejsarinnan Katarina II, ehuru den aldrig kom att
Källa: Project Runeberg ·
