Sida 599
Konst. Konstnärliga affischer. Af Carl G. Laurin. Med 9 bilder
konstnärliga affischer.
557
silke», för att citera Gustaf Vasa, som ha svårt att erkänna något som afviker från deras begränsade konsterfarenhet, ty konst, tänka de, skiljer sig från täckdikning och differentialkalkyl däruti, att man utan studier, fallenhet eller intresse i en handvändning kan fatta och genomtränga äfven den mest främmande och djupsinniga konstnärliga verksamhet. Det är sannt, att detta gäller mest om bildande konst och minst om musik, ty sällan får man väl af en omusikalisk person höra, att Beethoven var en klen musiker, men ingen blyghet hindrar våra bildade att förklara Böcklin eller Puvis de Chavannes för dåliga målare. — Hvad nu de nya affischerna beträffar, så har man i Paris gladt sig åt deras artistiska gratie; man får hoppas, att om svenska affischer, som förtjäna namnet »konstnärliga», utgifvas, allmänheten åtminstone ursäktar dem denna ny-modiga och otrefliga egenskap.
Med illustrerade affischer lär man i gamla Rom annonserat förestående kämpa-spel på cirkus, och, påstås det, äfven utgifvandet af nya böcker. Under medeltiden utförde härolder och utropare affischernas rol, men under femton- och sextonhundratalen lockades befolkningen genom mer eller mindre konstnärligt utförda träsnitt och kopparstick att besöka menagerier och dylika nöjen. 17 15 användes den illustrerade affischen för första gången i industriens tjänst. En monsieur Marius i Paris annonserade sina nya paraplyer, som kunde sön-dertagas och stoppas i fickan.
Den första färglagda affischen torde varit en reklam för en fransk ölfirma. Färgläggningen skedde för hand, och året för utgifvandet var 1800. Under århundradets första hälft användes dylika affischer, ofta särdeles väl utförda, för att sprida kännedom om nya böcker. Särskildt gäller detta tiden omkring 1830, då litografien,
upptäckt af Aloys Senefelder .1795, började begagnas för affischtryck, och Frankrikes mest uppskattade och spirituela tecknare, Gavarni, Chain, Henri Monnier, Raffet med flere, utförde på detta område en del af sina bästa teckningar,' hos hvilka man finner 1830- och 1840-talens tidslynne i koncentrerad form och med en doft af
Konstnärlig affisch af Adolphe Willette.
aktualitet, som gör dem dubbelt tilldragande för kulturhistorikern och samlaren. Raffet, napoleonska epopéens tecknare, har i sin affisch till Norvins »Histoire de Napoleon», ritad 1838, gifvit ett uttryck af sin tids genom Bérangers sånger uppeldade Napoleonskult. Gavarni tecknar annonsplakat till Sues »Le juif errant», Calame till Toepffers arbeten. Omkring 1840 bli de illustrerade almanackorna i allmänhet an-
Källa: Project Runeberg ·
