Hvar 8 dag – Årg. 5 (1903/1904)

SVENSKA NATIONALFÖRENINGEN MOT TUBERKULOS.

Söndagen den 28 februari ägde i Stockholm i närvaro af kronprinsen m. fi. medlemmar af den k. familjen ett stort möte rum för konstituerande af Svenska Nationalföreningen mot tuberkulos.

Förslagsställare vid detta möte voro Allmänna Svenska läkareföreningens ordförande professor O. Medin, professor J. G. Edgren — som talade om tuberkulosen från medicinsk synpunkt — direktör Sven Palme — tuberkulosen från social synpunkt — d:r B. Buhre* — tuberkulosstridens taktik — och skriftställaren Per Hallström, hvilkens anförande rörde sig om stridens mot tuberkulosen betydelse för sjuka och friska.

Med Svenska Nationalföreningens mot tuberkulos bildande, som först på uppmaning af styrelsen för Allmänna svenska läkareföreningen föreslagits i ett nyligen, af kronprinsen och ett antal representativa personer undertecknadt upprop, har ett synnerligen viktigt steg tagits till bekämpande af den fruktansvärda sjukdomen, för hvilken i Sverige årligen lågt beräknadt 12,000 personer falla offer. Och icke nog härmed: ungefär lika många människor, som årligen aflida i tuberkulos, angripas af den försåtliga sjukdomen, och det dröjer oftast åratal, innan döden befriar dem från deras lidande. •

De åtgärder, som hittills i Sverige vidtagits mot tuberkulosen, särskildt lungsoten, äro icke till fyllest. Det visar sig allt bestämdare — säges det i det utsända uppropet — att om seger skall vinnas, kräfves det en sammanslutning af alla nationens offervilliga krafter. I våra grannländer, liksom i de flesta andra kulturländer, har man med framgång beträdt denna väg. Det synes uppenbart, att Sverige icke bör längre dröja att följa exemplet.

Nationalföreningen skall med alla till buds stående medel verka för bekämpandet af tuberkulosen som folksjukdom i vårt land. Och denna sin uppgift vill Nationalföreningen i samverkan med lokalföreningar och för frågan nitälskande enskilda personer fullfölja dels genom att söka åvägabringa åtgärder, som äro ägnade att förhindra tuberkulosens utbredning i landet, dels genom att anvisa och framkalla anordningar till de tuberkelsjukas ändamålsenliga vård.

Föreningen skall härvid rikta sin uppmärksamhet hufvudsakligen på den form af tuberkulos, som kallas lungsot. Kunskap om sjukdomen skall spridas till allmänheten, särskildt till dem som på grund af sina lefnadsförhållanden äro mest utsatta för smittan. Det gäller sålunda i förslå rummet att genom utgifvande af tuberkulosskrifter, genom offentliga och enskilda föredrags hållande, genom kurser och föreläsningar för lärare och andra personer, som sedermera själfva kunna sprida kunskap om sjukdomen, få arbetarklassen att uppskatta hälsovårdens betydelse rid lungsotens förebyggande och bibringa den kännedom om sjukdomens natur, de vägar, hvarpå den breder ut sig och hvad som kan göras för att hindra smittans öfverförande.

Nationalföreningen vill söka åstadkomma en sådan allmän upplysning och bör därför också äga ett bibliotek och ett museum, det senare innehållande lämpligt hygieniskt studie- och åskådningsmateriel.

Föreningen skall vidare upprätthålla förbindel sen med utländska tuberkulosföreningar och andra institutioner för att draga nytta af deras erfarenhet samt noga och statistiskt följa med sjukdomens utbredning inom landet. Med tidningspräs-sen vill föreningen flitigt samverka för att genom denna komma i nära förbindelse med allmänheten.

Föreningen förväntar, att det inflytande, som dess

medlemmar kunna äga på förvaltande eller anslags-beviljande korporationer, utöfvas i föreningens syfte till frammanande af kraftiga och ändamålsenliga åtgärder från det allmännas sida.

Beträffande lagstiftning mot tuberkolos vill föreningen arbeta för sådan, när den anses kunna vara af verkligt gagn utan att personlig frihet därigenom obehörigen bindes eller de tuberkelsjuka påläggas bördor, som ytterligare förbittra deras tillvaro.

Kommuner, arbetsgifvare och andra enskilda personer, hvilka önska uppföra vårdanstalter för tuberkelsjuka eller eljes vidtaga mått och steg mot sjukdomen, skola från föreningen kostnadsfritt erhålla råd, upplysningar och biträde härutinnan hvarjämte föreningen bör understödja sådana företags igångsättande. I särskilda fall, där vederbörande kommuns ekonomiska resurser icke medgifva kostsammare, men för det allmänna synnerligen önskvärda åtgärder, kan föreningen träda emellan och åtaga sig någon del af utgifterna.

Det tillkommer i allmänhet icke föreningen att med egna medel bekosta uppförande och underhåll af sanatorier, asyler eller andra sjukvårdsinrättningar, som det enligt gällande uppfattning åligger stat, landsting, kommun eller arbetsgifvare alt hålla vid makt. Däremot kan föreningen, där så anses behöfligt, upprätta mönster- och försöksanstalter, samt i allmänhet föregå med tillämpandet af nya för tuberkulosstriden lämpliga metoder.

Medlemskap i den nya föreningen blir en hvar, som erlägger en årsafgift af 2 kr. eller ett belopp på en gång af lägst 100 kr. Den låga årsafgiften visar, att man vill ha hela den stora allmänheten med sig, till dess eget gagn, och det är äfven att hoppas, att Nationalföreningen skall få en storartad tillslutning.

* * *

HVAR 8 DAG har för att i sin mån bidraga till det goda ändamålet på sin första sida återgifvit fotografierna af de personer, som höllo de inledande föredragen* vid det konstituerande mötet och med sina ord eggade och värmde den stora närvarande församlingen till att utgöra förtruppen i den nu påbörjade stora striden mot en fiende, för hvilken ingen är säker.

F. d. öfverståthållaren frih. GUSTAF TAMM ordförande.

* Tillfölje den långt framskridna tiden blef d:r Buhres föredrag icke framfördt.

— 362 —

Grosshandlaren HERMAN LAMM kassaförvaltare.