Sida 372
I Ravenna. Anteckningar af Valdemar Langlet. Med 13 bilder
33« VALDEMAR LANGLET.
till vår tid, några äro kända endast till namnet och under tidernas lopp ersatts af andra, den ursprungliga idén föga motsvarande och alls ej jämbördiga dylika. Till de senare höra domen och kyrkorna San Francesco, S. Agata, S. Giovanni Battista m. fl., till de förra hennes egen grafkyrka, S. Giovanni Evangelista (delvis) samt troligen också den gamla, väl bibe-
funnit Illyrien för trångt för sin mäktiga ande och nu ville i Italien skapa sig ett värdigt konungadöme. Till residens tog äfven han Ravenna, som sålunda i ännu ett halft århundrade, eller så länge goter-dömet varade, fick förblifva Italiens hufvudstad. Medan alltså landets öfriga städer alla gingo tillbaka i anseende och betydenhet, utvecklade sig Ravenna på
interiör af san apollinare nuovo.
hållna dopkyrkan vid domen; vi skola i det följande besöka dem såväl som minnesmärkena af Ravennas andra blomstringsperiod. Denna började ett halft århundrade senare; Odovakar, herulern, hade utfört det lätta värfvet att i spetsen för de germanska legotrupperna omstörta det vacklande västromerska väldet och hade af dess spillror uppbyggt åt sig ett italienskt konungarike; han i sin tur fick vika för Teoderik, östgoternas konung, som
ett sätt, hvarom de sparsamma resterna af dess prakt under den östgotiska tiden icke kunna gifva någon föreställning. Att tiden mera skonslöst än eljes farit fram med minnesmärkena från just denna tid, får väl tillskrifvas olika anledningar, men främst beror det utan tvifvel på de egenartade kyrkliga förhållandena. Teoderik och hans folk voro som bekant arianer och tillhörde alltså en kyrka, som af katolikerna betraktades och behandlades så-
Källa: Project Runeberg ·
