Sida 461
Det nya operahuset. Af G. Renholm. Med 16 bilder
DET NYA OPERAHUSET.
423
FOLKVISAN. DEKORATIV MÅLNING AF CARL LARSSON. 1 stora foyem.
skeppet uppe i finansiel medvind. Anslagen så väl från hofvets sida som af riksdagen hafva alltid, till huru växlande belopp de än utgått, visat sig otillräckliga, och från bägge hållen hafva upprepade gånger betydliga summor anvisats till betäckande af iråkad skuld. Uppstod så på 1880-talet frågan om operatomtens användande för uppförande af ett nytt riksdags-och riksbankshus och följaktligen stora kungl, teaterns förflyttande till annan plats, där större åskådare-utrymme och således äfven större inkomster skulle kunna beredas. Den förra planen gick emellertid icke i fullbordan, men tanken på ett nytt teaterhus vann mer och mer anklang och ledde, efter en grundlig pröfning af åtskilliga olikartade förslag, till beslutet om teaterns fullständiga ombyggande.
Det skall gärna medgifvas, att det
gamla operahuset, så mönstergillt det för sin tid hade varit, icke motsvarade den nya tidens fordringar. Salongen, som endast rymde omkring 980 åskådare, var nog liten, och de få utgångarne, de trånga dörrarne, korridorerna och trapporna voro vådliga för åskådarnes och scenpersonalens säkerhet. Många andra brister, dålig luftväxling, obekväma sittplatser, saknad af foyer för publiken m. m., gjorde sig allt mera kännbara. Scenen åter hade ej tillräcklig höjd för att medgifva fondernas upphissning utan vikning eller rullning, och det föråldrade maskineriet kräfde en annars onödigt stor arbetsstyrka, hvarigenom dagkostnaderna ökades. — Olika förslag uppgjordes (af arkitekterna prof. Isæus och öfverintendenten Zettervall) till hel eller partiel ombyggnad af operahuset men blefvo ej antagna, hufvudsakligen af ekonomiska
Källa: Project Runeberg ·
