Tillbaka Read Runeberg

Ord och Bild: 1898

Originalsida 641
Originalsida 641
Originalsida 640
Originalsida 641
640–641

Sida 641

Sagan om Tannhäuser. Af Werner Söderhjelm. Med 1 bild

SAGAN OM TANNHÄUSER. 5*3

Sådan kan i korthet Tannhäusersa-gans historia vara — åtskilliga detaljer, som måste tagas i betraktande vid dess slutliga rekonstruktion, har jag här lämnat åsido. Men jag vill genast tillägga, att de forskningar till hvilka offentliggörandet af Antoine de la Sales berättelse nödvändigtvis måste gifva anledning, ännu befinna sig i sin linda. Det är först genom sorgfälligt uppspårande af alla mellanlänkar, genom mångahanda kombinationer och undersökningar som ett någorlunda säkert resultat skall kunna uppnås. Och jag måste äfven nämna, att en så utmärkt folklorist som Gaston Paris redan nu i fråga om förhållandet mellan den tyska och den italienska sagan ställt sig på en radikalare ståndpunkt än den ofvan anförda. Han vill göra gällande, att hela sagan, den religiösa delen inbegripen, kommit till Tyskland från Italien, att Tannhäusers namn blifvit den gifvet blott för att det under mästersån-garnes tid fanns en »kort» och en »lång»

ut citerade uppsats) uttalade åsikt att Tannhäusersagan skulle i sin helhet kommit till Italien från Tyskland. Motiven för detta betraktelsesätt — jag hade närmast tänkt på den tyska mytologiens bergféer, Holda. Berchta o. s. v. — äro ej hållbara.

Tannhäuser-»ton» och sagan var omdiktad i den senare, samt att påfven Urbans namn också varit med i den italienska versionen och attributet »der vierte» endast tillkommit af en händelse, möjligen af rimnöd. Man skulle vid tiden för Tannhäuserdikternas uppkomst i Tyskland icke mer hafva erinrat sig »Minne»-sångarne, hvilka först under en något senare period åter kommit till heders, Tannhäuser skulle vid Urban IV:s uppstigning på påfvestolen redan ha varit ungefär sextio år gammal, och folksagan skulle icke känna sådana politiska närmanden, som man gjort mellan honom och den ifrågavarande påfven. Häremot kan visserligen invändas, att det var på sin ålderdom Tannhäuser omvände sig och att ett alldeles godtyckligt införande af just den påfve, som var samtidig med honom och som hade gjort sig hatad i landet, förefölle något märkvärdigt, äfvensom att Tannhäusersagans redaktion i Tyskland väl kan tänkas till någon del vara ett verk af mer eller mindre lärda händer. Men, som sagdt, det blir först en framtida forskning förbehållet att kasta ljus öfver allt det dunkel, som ännu om-hvälfver den vackra sagans uppkomsthistoria.

Källa: Project Runeberg ·