Sida 505
Fredrika Bremer. Karaktersstudie af Hellen Lindgren. Med 10 bilder
FREDRIKA BREMER.
45 i
Alldeles riktigt låter oss biografien bakom Klaras ord i »Nina» ana ett subjektivt
Fredrika-Bremer- uttalande, ett slags rädsla både för henne själf och för världen, när hon säger:
»Ar icke lifvet fullt af oro, af sorgliga tillfälligheter, af lidanden ? Vårt eget lif, vår person kan ju lätt bli en källa till lidande för den, vi förenat oss med. Hvilket fält för olyckan, hvilket spelrum för alla slags lidanden är ej med äktenskapet öppnadt!»
Man vet ju, huru intim den andliga släktskapen hade varit mellan dessa själar, och när Böklin som kyrkoherde hade gift sig, fortsattes detta andliga umgänge med en brefväxling, hvilken lika mycket som förr bar karakteren af en andlig dagbok. Man känner sig böjd att bakom Fredrikas välönskningar öfver hans fa-miljelifs fröjder ana ett visst vemod, kanske en ädel naturs ånger öfver en försummad möjlighet till kärlekslycka. Härvid kunna också vissa biografiens uppgifter slå vatten på kvarnen: dels beskrifningen öfver Böklins fru som en älskvärdt anspråkslös kvinna, men utan de intressen af teoretiserande art, som fyllde -hela hans själ, dels uppgiften att Böklin aldrig efter Fredrika Bremers död var den samme som förr.
Det blir därför icke äktenskapet utan hemmet som blir själfva hjärtpunkten i Fredrika Bremers skildringar. Ingen har bättre än hon framställt hvad hemmet är för barnen, den säkra hamnen, värnet mot lifvets frestelser. Det svenska i hennes författarskap ligger framför allt i hennes tro på hemmets makt, i hennes på erfarenhet hvilande öfvertygelse om
F. M. FRANZÉN. SEPIAMALNING AF FREDRIKA BREMER.
det gemensamhetens lif, som föres i ett svenskt hem. Härigenom gaf hon för hela den bildade världen ett godt på samma gång som ett sant vittnesbörd om en af våra största nationela helgedomar, hemlifvet som en förädlande medelpunkt i vårt lif. Dess vänliga brasa, dess aftoncirklar, dess skämtsamma syskongnabb är någonting, som hennes penna icke tröttnar att skildra. Det vinner segrar öfver envisa karakterer, det böjer hårda viljor, det försonar starka motsatser, det sprider balsam i själsstridernas sår, det utjämnar krafternas strid, det står tryggt och säkert i motgångarnas stormar, ja, det kan också, om det gäller, bli en försvarsanstalt, ty här få evangelii ord sin fullaste tillämpning: om en lem den underbara uppfostrande verkan af lider, så lida alla lemmarna med; den enas
Källa: Project Runeberg ·
