Sida 451
Bergen och Bergenutställningen. Af H. Wiers-Jenssen. Öfversättning från förf:s manuskript. Med 6 bilder
BERGEN OCH BERGENUTSTÄLLNINGEN.
4II
skall den dock aldrig kunna förefalla, och fördjupar man sig i den, skall den alltid kunna bjuda på öfverraskningar — »Bergens by, alltid ny».
* *
*
När ångbåten svänger in genom segel-
leden och Bergen gemytligt utbreder sig för ens blickar — helst i solsken, oftast i regn —, fängslar den med ens genom sitt pittoreska läge. Från den trånga fjordarmen krafla sig husen lustigt upp för fjällsidorna, och likt åskådare på en amfiteater se de ned på det alltid lifliga skådespel, som uppföres i hamnen, eller
ock speja de längre ut mot hafvet och handelsvägarna. Kommer man närmare, så framträda ur vimlet en rad byggnader, hvilkas former förtälja om fjärran tider och fjärran länder. Hvar du än stiger i land, mötes du af minnen om den stolta tid, då Bergens historia var
Norges: där reser sig Håkonshallen, en af de märkligaste lämningarna från den norska medeltiden, nu återuppförd i sin forna skönhet. Bakom den ser du vallar och grönklädda bastioner — det är Sver-resborg. Vid Håkonshallens sida höjer sig stolt Walkendorfstornet, hvars namn påminner om Dyvekes dagar, om Bergens
Källa: Project Runeberg ·
