Sida 373
I Ravenna. Anteckningar af Valdemar Langlet. Med 13 bilder
I RAVENNA. 87
mosaiker i san apollinare nuovo.
konstlif, af hvilket man ser de vackraste minnen dels i Ravennas båda hufvud-kyrkor, San Vitale och den ofvan nämnda San Apollinare in Classe, dels och ej minst i de rika samlingar af skulptur samt arkitekturdelar, som förvaras i Ravennas Muzeo bizantino eller, som det numera kallas, Aluzeo civico. Den siste östromerske ståthållaren eller, som det hette, exarken i Ravenna fördrefs af en longobard-höfding, men redan 755 in-
kopparmynten på en soldo (= 5 centimes); de hafva icke laglig kurs, men gå dock i handeln, ehuru de ogärna mottagas; jag påminner mig huru en gång en spårvagnskonduktör, som ville ge mig en näfve af dessa »Papi» (= påfvar) tillbaka på en lira, då jag afvärjande sträckte händerna ifrån mig, utbrast: »Ma, signore, gli inglesi sempre prendono!» — engelsmännen taga ju alltid! och under det han visade på hela sitt stora förråd
som ärkekättersk; det var därför icke underligt, med den våldsamhet som utmärkte tiden, att man efter östgotiska rikets fall knappast ville lämna sten på sten af de byggnader, som kunde hugfästa dess minne.
Kommer så från år 539 till 752 den byzantinska tiden af Ravennas historia, äfven den utmärkt af ett rikt blomstrande
togs staden af franken Pipin, som öfver lämnade den jämte hela det s. k. exar-katet åt påfven. Sedan denna tid har staden och med den större delen af Romagnan tillhört kyrkostaten, med blott ett par kortare afbrott, ända till 1860. Ett minne, bland andra, af påfvarnes regemente finner man i de på denna trakt ännu i stor mängd cirkulerande påfliga
Källa: Project Runeberg ·
