Sida 557
Bismarck. Af Thor Andersson. Med 16 bilder
BISMARCK.
271
riksdagen, sade han: »Hvad hade jag kunnat åstadkomma utan kejsar Wilhelm den förste och utan hans krigshär? Jag skulle hafva blifvit sittande i samma dy som alla föregående nationela sträfvanden, hvilka under åren efter 48 i all sin välmening ledo af det misstaget att de ignorerade den starka reela potens, som det tyska furstendömet, de tyska dynastierna — i spetsen för dem den preus-
oss i Tyskland. Vi hafva dock den gamle kejsaren och hans bundsförvanter att tacka för mera, än hvad någon minister eller kansler skulle hafva kunnat åstadkomma. Om icke deras underskrift hade funnits under förbundsfördragen, hvad skulle då blifvit af? Om konungens befallning att mobilisera 1866 och 187a icke åtlydts, hvad skulle då händt?»
Omedelbart efter kriget och sedan
RIKSKANSLERSPALATSET i BERLIN.
siska — erbjödo, och trodde, att de förbi dem kunde öfvergå till dagordningen. Det var en villfarelse. Våra dynastier äro, Gud vare lof, ännu starka i sina rötter, hvar och en i sitt land. Och att framför allt ställa den stora militärmakt, öfver hvilken konungen af Preussen obetingadt förfogar, i den nationela tankens tjänst, var min sträfvan, så snart jag som sändebud i Frankfurt lärt känna, hurudan den politiska ställningen var hos
det tyska riket upprättats, ansåg Bismarck sin lefnads mission fylld, hvilket framgår ur det berömda tal han den 25 maj 1871 i tyska riksdagen höll öfver diktaturen i Elsass-Lothringen. »Sedan den uppgift», sade han, »som jag vid öfvertagan-det af Preussens utrikesministerium uppställt för mig eller, vill jag snarare säga, som har föresväfvat mig, inom en kortare tid, än jag efter mänsklig beräkning kunde vänta, och i ett fullare mått, än jag då
Källa: Project Runeberg ·
