Sida 517
Ett besök i Sela Petra. Af Alexis Kuylenstierna. Med 5 bilder
ETT BESÖK I SELA PETRA.
475
de väldiga grundmurarne till något som de lärde och vise gjort till en kyrka. Detta är hela Petra, men för den, som sett det en månskensnatt, sittande härinne i den mörka gratkammaren, sett det genomskinligt alabasterhvitt, omgifvet af bergens gigantiska, litet osäkra konturer, af de i långa rader utefter bergväggarna sig sträckande kolonnaderna, för honom är det nog. Då hvilar alltsammans i
ännu ödsligare, ännu mera öfvergifvet majestät, då färgerna förbleknat, då fåglarne tystnat och fjärilarne gått till ro, då endast vargarne tjuta i bergens hålor eller tassa fram utmed flodens stränder som mörka skuggor mot den hvita sanden, då lejonet ute i öknen låter höra sin stämma, förkunnande att djurens konung är ute på jakt. Dock det är ej hela Petra. Midt för »Siks» utgång i slätten
ligger, huggen i klippan, omgifven på alla sidor af grafvar, öknens stora amfiteater, sträckande sig högt mot klippornas toppar där uppe, där grafvarnas mörka öppningar gapa bakom de öfversta bänkraderna.
En underlig nyck detta att lägga grafvarna midt inne bland åskådarraderna; kanske ville man låta de döda njuta af de högt skattade skådespelen, kanske
ville man påminna de lefnadsglada om lifvets korthet. Men det är hvarken grafvarna eller teaterns väldiga dimensioner eller den midt öfver skådebanan flytande floden som förlänar detta verk dess egendomliga behag, som gör det till ett af stadens största under.
Det är här, som nästan öfverallt i Petra, i första hand färgen.
För den, som står inne i Sik och ser
ED-DER.
Källa: Project Runeberg ·
