Sida 63
Två svenska kärlekskorrespondenser från den sirliga stilens tid. Af Oscar Levertin. Med 7 bilder
II.
BREF FRÅN GEORG DE BESCHE TILL ANNA CATHARINA BOOR.
DEN sirliga stilens svenska poesi är, som jag antydt, rikt företrädd i svensk diktning mellan 1680 och 1730. Däremot finnas blott få vittnesbörd om, hur djupt denna stil trängt in i det svenska samlifvet och präglat umgänge och konversation under denna tid. Det är därför jag här vill publicera ett par otryckta kärlekskorrespondenser från just denna tid, fi ån åren 1704—06, hvilka otvetydigt ådagalägga, att detta uttrycksätt redan från början af Karl XII:s regering genomsyrat de bildade klasserna, trängt ända ned till den lägre bourgeoisien, användt så snart en högtidligare känsla — särskildt inom det erotiska — kom med sina kraf på språklig lyftning.
Den första af dessa brefföljder är i eminent grad galant och polerad, med barockens alla kännetecken. Brefskrif-varen är en man om ej historiskt ryktbar dock bekant i vårt näringslifs annaler — Georg de Besche, den store järnbruksdisponenten på Forsmark, född 1669, död 1730, och föremålet för hans uppvaktning hans blifvande maka, Anna
Catharina Boor, och liksom hennes make begrafven i Forsmarks kyrka. Familjen de Besche inskrefs till Sverige af Karl IX redan på 1500-talet och har, jämte De Geerarne, hört till de inkomne walloner, hvilka spelat största rollen här hemma. Farfadren var Gustaf II Adolfs arkitekt, som gjort tornspetsarne på Uppsala domkyrka. Han och hans bröder hade uppbyggt Forsmark och utvidgat de gamla bruksanläggningarne, och sedan han först förpaktat godset af kronan, inköpte han 1646 den gamla egendomen. Hans son Georg de Besche blef efter fadren ägare af Forsmark (och många andra bruk) och var en mäkta rik man. Gift med en holländska Althea Bothler från Amsterdam lefde han ända till 1711 och var således herre till Forsmark, då de ifrågavarande brefven skrefvos och hans gunstig herr son begynte gå på friarfot till den också halft holländska unga flickan Anna Catharina Boor pä Österby. Detta gamla bruk ägdes vid denna tid af Louis de Geer i Amsterdam, samme man, som enligt berättelsen blef under sin svenska resa så uppskrämd af den nordiska dryckenskapen, att han aldrig mer ville återvända, en förvånande känslighet hos en man frän Jan Steens land. Anna Catharina Boors far torde hafva varit hans agent. Han var död vid denna tid. Hans
Källa: Project Runeberg ·
