Sida 280
Erik XIV och drottning Elisabet af England. Af I. Kreüger. Med 11 bilder (Fortsättning och slut)
markgrefve Kristoffer af Baden jämte mannen kom på besök till England, blef hon icke allenast på ett mycket lysande sätt emottagen utan ock med liflig vänskap omfattad af Elisabet. Då Cecilia kort efter sin ankomst till England erhöll sitt första barn, sonen Edvard Fortunatus, var Elisabet tillika med Karl IX i Frankrike fadder.
Den vetenskap, som sysselsätter sig med själssjukdomarne, antager, att utom det vanvett, som förmörkar förståndet och leder det på irrvägar, finnes äfven ett annat vanvett, det affektiva, då en människa, efter alla tecken i besittning af sitt förstånd, oemotståndligt ledes af en sjuklig sensibilitet, som behärskar hennes vilja och yttrar sig antingen i destruktiva handlingar (impulsiv mani) eller den sedliga känslans upplösning och passionens oinskränkta herravälde (moralisk mani). Denna affektiva mani föregår ofta den intellektuela. Långt innan Erik förlorade sitt förstånd, synes han hafva varit, om ej ett fullkomligt viljelöst offer i den moraliska maniens bojor, dock, till följd af dålig uppfostran och vana att lämna sina onda böjelser utan tyglar, i så hög grad behärskad af dessa, att man stundom i den brist på sedlig känsla, som visar sig hos honom, spårar det intellektuela vanvettets annalkande. Det är ej minst hans beteende vid sina frierier, hans trolöshet, hans försök att få Leicester bragt om lifvet m. m., som gifver stöd åt sagda antagande.
*
LANDSKAP FRÅN SCHWARZWALD. OLJEMÅLNING AF HANS THOMA. I Nationalmuseum.
Källa: Project Runeberg ·
