Sida 479
Constantin Meunier. Af Georg Nordensvan. Med 6 bilder
CONSTANTIN MEUNIER. 441
liksom det ej finns ett en da fetlagdt och lefnadsgladt exemplar af släktet människa i hans värld, i det svarta landet.
Liksom deras undergifvenhet är tyst, så taga sig deras känslor ett stillsamt uttryck, fritt från hvarje högröstadt rop, hvarje braskande, deklamatorisk rörelse. Där är en grupp, kallad »Grufgasen». En gruf-arbetare ligger död, uppdragen kväfd ur
Lika stillsamt och ännu mera innerligt uttrycker sig känslan i den förlorade sonens återkomst och i den korsfäste Kristus, där konstnären gifvit ett själfullt uttryck för den lidande människans undergifvenhet och djupa, tysta sorg.
En i elfenben utförd Kristus på korset — som jag ej fått se — påstås ej vara fri från manierism.
bergsman. byst af c. meunier.
sitt underjordiska arbetsrum. Lutad öfver honom står, stödd på sin käpp, hans gamla moder och ser forskande, sorgsen, under-gifven på den döde. Det finns hos henne ej spår hvarken af skriande smärta eller af förkrossad moderssorg, sådan samtida målare gärna uttrycka den, ännu mindre någon teaterpose med de magra armarna upplyftade mot himlen, anklagande eller förtvifladt anropande 0111 ett under
När Meunier undantagsvis tar för sig ett motiv, sådant som de sistnämda, håller han sig fortfarande till de typer han sedan gammalt känner och är van att behandla. För att skildra lidande, förlåtelse, ånger, kärlek eller sorg behöfver konstnären ej uppsöka andra slag af människor, än dem han är förtrogen med.
Källa: Project Runeberg ·
