Sida 556
Bismarck. Af Thor Andersson. Med 16 bilder
508
THOR ANDERSSON.
FURST BISMARCK. PORTRÄTTSTUDIE AF F. VON LENBACH.
en stormjublande fanfar. Ännu kan icke historien fälla dorn däröfver — det är dock att hoppas, att icke ett sekel måtte förgå, innan domslutet kan ske, såsom förhållandet varit med konung Fredrik den andres åtgöranden för utbrottet af hans tredje krig, hvilket liksom Bismarcks fejd med samma ordningsnummer varit af den mest afgörande betydelse för den preussiska statens konsolidering.
Slaget vid Sédan betecknade Preussens fullständiga seger. Den blef ock afgörande för upprättandet af det nuvarande tyska kejsardömet. En officiel historieskrifning har härvid gifvit Bismarck och hans tjänstemän en större rol än den, som rätteligen tillkommer dem. Att inom regeringen denna plan hade sin förnämste försvarare och befordrare i dåvarande kronprinsen är sedan några
år tillbaka bekant. Kronprinsen och Bismarck enades nu liksom 1866 för att öfvervinna konung Wilhelms motstånd mot kejsartanken. Hvilket egendomligt intryck gör det icke att se rikskansleren och kronprinsen, hvilkas skaplynnen voro så i grund olika, arbeta tillsammans i de viktigaste ögonblicken! Så gjorde de nu, så hafva vi sett dem göra vid fredsslutet med Österrike, och så gjorde de äfven senare, då det gällde att genom indem-nitetsförklaringen åter nå ordnade konstitutionela förhållanden i Preussen — om kronprinsens samarbete med Bismarck i de konstitutionela frågorna har man först genom en nyligen utgifven lifsbild af presidenten i det dåvarande Abgeordneten-haus erhållit underrättelse. Vid det nya kejsardömets upprättande hafva äfven andra starka krafter medverkat. En mycket större betydelse än den man hittills tillagt detsamma förtjänar därvid Laskers och andra nordtyska nationalliberales samarbete med meningsfränder i Sydtyskland. Det är föga sannolikt, har man anmärkt, att utan det tryck, som de nationalliberale ledarne i Würtembergoch Baiern utöfvade, utånden målmedvetna enhetsrörelse, som de där ur oklara känslor organiserade, de båda stora sydtyska staterna öfver hufvud taget skulle inträdt i förbundsstaten. De afslutna fördragen grunda sig genomgående på synpunkter och öfverenskommelser sådana de nationalliberala representanterna gjort dem gällande.
Att Bismarck i den nu sent omsider genomförda föreningen af furstar och parlament, af dynastier och folk erkände den riktiga grundvalen för den tyska enheten, uttalade han ofta. Ännu tjugofem år senare, då han på sin åttionde födelsedag mottog en deputation från den tyska
Källa: Project Runeberg ·
