Sida 403
Upptäckten af sjövägen till Indien åren 1497 och 1498. Af Isak Fehr. Med 12 bilder
UPPTÄCKTEN AF SJÖVÄGEN TILL INDIEN.
117
vänligt. Efter långa, högtidliga förhandlingar slöt han ett vänskapsförbund med Portugals konung. Vasco da Gama fick här i sin tjänst en erfaren styrman från Indien vid namn Canaqua. Enligt en berättelse skall amiralen med list och våld hafva tilltvingat sig honom af härskaren i Melinde.
Vid sydvästmonsunens inträde afseglade flottan från Melinde och satte kursen i N. O. öfver ekvatorn. Efter nära en månads segling fingo de på 120 N. B. den klippiga Cabo d'Ely i sikte, snart härefter Cananor och den 20 maj år 1498 kastade portugiserna ankar vid
herre», Samudrin Raja, visade till en början portugiserna välvilja. Vasco emottogs i en högtidlig audiens af den juvel-smyckade härskaren. Men ett ännu starkare intryck gjorde på portugiserna Ka-likuts hamn, där 500 till 700 fartyg på en gång lågo förtöjda, och stadens marknadsplatser, som voro uppfyllda af de sällsyntaste kryddor och vällukter, pärlor och ädelstenar. Denna handel låg nästan helt och hållet i muhammedanernas händer, gäster från Arabien, som med sneda ögonkast betraktade den kristna flottiljens ankomst. Snart lyckades de ingifva Ka-likuts härskare motvilja mot främlingar-
kalikut. ur »theatrum urbium».
Capocate strax norr om Kalikut. Det efterlängtade och länge eftersträfvade målet var hunnet. Sjövägen till Indien var funnen. Detta fyrahundraårsminne har i år firats i hela den bildade världen.
Portugiserna hade kommit till Främre Indiens förnämsta handels- och nederlagsplats; ty en sådan ställning intog den på Malabarkusten belägna staden Kalikut. Det var ej en slump, att den portugisiska flottan ankommit dit. Konung Emanuel kände genom Covilham denna handelsstads utomordentliga betydelse, och Vasco da Gama medförde från konungen en skrifvelse till Kalikuts furste. Denne mäktige härskare, som kallades »hafvets
ne, och efter åtskilliga tvister och strider måste Vasco da Gama skyndsamli-gen begifva sig från Kalikut. I Cananor fick han tillbyta sig en last af kryddor och begaf sig därifrån på återfärden mot slutet af året vid nordostmonsunens inträde.
Camoes skildrar glädjen vid hemfärden i dessa strofer:
De sälla skepp så från den heta stranden sin kosa styra mot den region, där på den sydligaste jorderanden naturn sig byggt det goda hoppets tron; med glada nyheter från österlanden de gå att, sökande sitt Lissabon, ånyo pröfva, rädde och dock glade, de farors mängd, som falska hafvet hade.
Källa: Project Runeberg ·
