Sida 605
Ett besök i Münchens glyptotek. Konsthistoriska silhuetter af August Hahr. Med 22 bilder
ETT BESÖK I MüNCHENS GI.YPTOTEK.
553
ideal af mänsklig kraft och skönhet, fjärran frän oss i olympisk höghet och ro. Af Perikles, själen .i detta tidehvarf, finnes i samlingen en betydligt idealiserad porträttbild (en marmorherm). Perikles har hjälm, utmärkande strategens ämbete. Skägget är krusigt, ålderdomligt, dragen nästan stiliserade. Måhända se vi i denna liksom i andra Perikles-byster senare efterbildningar af Kresilas' staty å Aténs Akropolis. Till ett brons-original af samme mästare hänför sig äfven, enligt Furtwängler, en härlig Atc-nabyst, enär hjälmen, ögonens bildning och annat öfverensstämma med den nämda bysten. Samma Atenatyp finna vi i en staty i Louvren, den s. k. Atena från Velletri. — I en romersk relief, framställande ett par kvinnor, smyckande en Dionysosherm, har man i en af dem återfunnit ett motiv från Nike-Apteros-templets balustrad — nämligen den berömda sandalknyterskan. Balustradrelief-ernas stil närmar sig Fidias', men står dock på öfvergången till den praxiteli-ska epokens. En afläggare af myronis-men är atleten, som till den förestående täflingen med olja ingnider sin kropp, en marmorkopia af ett original i brons-Ynglingen synes helt och hållet upptagen af sin sysselsättning. Formerna äro riktigt angifna, men utan djupare detaljering. Statyns hufvud är af attisk typ, en fin oval, som vi återfinna hos Praxiteles' Hermes. — Polyklet, den argiviska skolans hufvudman, hvilken, som vi veta, konstruerade en »kanon» för den manligt utvecklade ynglingagestalten, är ej i glyptoteket representerad. Han var bronsgjutare. Den polykletiska hufvudtypen har en bred, kvadratisk anläggning och står i afgjord motsats till den attiska. I samlingen kunde möjligen en byst af Mars belysa densamma, en replik af hufvudet å Ares Borg/tese i Louvren. —
ATENA. BYST EFTER KRESILAS.
En efterklang af Fidias' stil, men tillika bärande en ny tids omisskännliga drag, är den sköna gruppen Ei-rene med Plutosbarnet, som vi tillskrifva Kefisodotos, Praxiteles' fader. Efter slaget vid Leuktra 371 skall i Atén fredsgudinnans kult hafva införts, och Kefisodotos med anledning däraf i en bronsgrupp symboliskt framställt, huru rikedomen genom fredens välsignelser förkofras och växer. Hans verk är efter-bildadt å attiska mynt, och med dem öfverensstämmer marmorgruppen i Munchen. På den allvarliga jungfruns arm sitter barnet och sträcker smekande sin hand mot vårdarinnan, som kärleksfullt
Källa: Project Runeberg ·
