Sida 618
Ett besök i Münchens glyptotek. Konsthistoriska silhuetter af August Hahr. Med 22 bilder
566
AUGUST HAHR.
Medusa här i en tadellöst skön form. Om den äldre typen erinra de båda hufvudet omkransande ormarna. I detta anlete ligger ej' det dödens ve i slock-nandets ögonblick som i det gripan de hufvudet Medusa Ludovisi i Rom, hvilket dock forskningen förklarat ej vara en Medusa. Ur dessa vidöppna, själlösa ögon, dessa liftomma drag slår oss blott, men dock med verkan, dödens förstenande kyla till mötes. —
Men min skildring torde redan blifvit något lång. Mycket värdefullt, särskildt af hellenistiskt ursprung, måste vi lämna. Af de romerska porträttbysterna kan jag dock ej undgå att nämna en, som på mig gjorde ett starkt intryck. Den framställer en medelålders skägglös man med markerade drag. Hvem han är, känner man ej, säkert en romersk fältherre. Brunn kallar honom Marius. Djärft ut i världen spana hans blickar, näsan är kraftigt böjd, och pannan ligger i beslut-sammaj?veck. Såväl häri som i hakans
byggnad och munnens linjer röjer sig en viljans man. Ja, ett intensivt lefvande hufvud är det, ett hufvud af den skarpaste karakteristik, som man aldrig glömmer. Bysten står i den vackert dekorerade »Römersaal» i den ståtliga bildkrets där finnes af kejsare och kejsarinnor, krigare, statsmän, skalder och vise. Här har äfven uppställts en samling statyetter, marmorurnor, sarkofager o. a., som vi lika litet kunna ingå på. Dem liksom glyptotekets öfriga skatter, hvilkas verkan i forntiden förhöjts af en fin, diskret färgbehandling, säga vi farväl, dessa marmorbundna tankar från en tid, som var så oändligt rik på alstrande konstnärskraft och som i plastikens konst sökte och fann sitt ideal, en harmonisk sammansmältning af gestalt och innehåll, ett likavägande af dessa båda, som kontrasterar mot vår uppfattning af formen som det bräckliga skalet kring ett själsligt bakomliggande, kring en personlig stämning.
GLYPTOTEKET I MÖXCHEN.
Källa: Project Runeberg ·
