Sida 400
Upptäckten af sjövägen till Indien åren 1497 och 1498. Af Isak Fehr. Med 12 bilder
368
ISAK FEHR.
PORTUGALS VAPEN.
vill synas; dessutom ha de ock satt tilltro till de mångskiftande historier, som gått i svang om den underbara färden, och äfven lagt till och tagit ifrån något på eget bevåg. På det sättet har man fått från hvarandra mycket afvikande framställningar. Det lider knappast något tvifvel, att de, som närmast hållit sig till ögonvittnets enkla berättelse, kommit sanningen närmast. Men färden har äfven fått en världsberömd skildring af Portugals störste skald, som föddes samma år Vasco da Gama dog. Camoes, som själf varit med på portugisernas färder till Indien och där vistats en lång tid och hvars ungdomstid inföll under det portugisiska väldets blomstring, ger en i detaljer utförd bild af dessa världshistoriska händelser. Genom en brinnande kärlek till sitt fosterland och dess söners bedrifter samt sin divinatoriska blick har han kunnat gifva en så storartad målning af den stora upptäcktsfärden och dess främste man, att inga om än aldrig så
äkta historiska urkunder förmå ersätta densamma. Jag skall därför fortfarande begagna mig af hans dikt, för att skildringen må få något af portugisisk tidsfärg. Dessutom bör det ej sakna sitt behag att, om också i förbigående, få göra bekantskap med en dikt, som kan sättas vid sidan af de yppersta nationaldikter, som världslitteraturens historia känner, vid sidan af sådana storheter som Virgilii »Æneid», Tassos »Gerusalemme liberata» och vår Tegnérs »Fritiofs saga».
Färden gick i början raskt och lyckligt. Snart kommo Kanariöarna i sikte; på Cabo Verde-ön Santiago intogs kött, ved och vatten. Därpå sattes kursen åt S. S. V. och S. S. O. öfver den hittills outforskade sydatlantiska oceanen. Under månader kämpade de nu på sin syd liga färd mot vidriga vindar. Detta stycke af färden har sin stora märkvärdighet däri, att det var den tredje stora färden öfver ett hittills okändt område af det öppna hafvet. Medeltidens sjöfärder hade nästan alltid varit kustseglatser. De första sjömän, som vågade sig ut på öppna hafvet, voro nordmännen, som redan på 900-talet styrde ut öfver den nordligaste och smalaste delen af Atlantiska hafvet till Grönland och Amerikas nordöstra kust. Den andra färden öfver den öppna Atlanten var Kolumbus' stora bragd.
När Vasco da Gamas flottilj kom på 230 S. B., sattes kursen östlig emot Afrikas sydspets. Man var nu i november och fick pröfva på de stormar, störtregn och dimmor, som beledsaga denna årstid i det södra halfklotet, då vinterns välde där lyktar. Man kom slutligen in i Santa Helena-bukten, där man träffade på hot-tentottiska koherdar. Den närmast följande seglatsen kring den med rätta fruktade Stormiga udden hörde till de svåraste, då fartygen i dessa hafstrakter, där stridiga strömmar och vindar tumla om med hvarandra, flere gånger drefvos
Källa: Project Runeberg ·
