Sida 390
Upptäckten af sjövägen till Indien åren 1497 och 1498. Af Isak Fehr. Med 12 bilder
358
ISAK FEHR.
Oriens
hjulkarta.
A. Jerusalem. B. Paradiset.
för de vågsamma sjömän, hvilkas oblida öde fört dem till jordens gräns. Denna medeltidens jordkunskap framställdes i lättfattlig öfversikt af de då vanliga s. k. hjulkartorna. Jorden afbildas på dem som ett hjul eller cirkel; från norr till söder delas den af ett band, som föreställer Tanais (= Don) och Nilus; östra jordhalfvan upptages af Asien, den västra halfvan delas midt itu af Medelhafvet, norr därom ligger Europa, söderut Afrika. Vid cirkelns medelpunkt ligger Jerusalem och rakt ut därifrån längst i öster Paradiset.
Men djärfva andar inom forskningen och företagsamma, vinningslystna och äfventyrsälskande män sträfvade att komma bortom de kända yttersta gränserna, isynnerhet som dessa åsikter om jordens skapnad, ehuru allmänt vedertagna, ej ville riktigt stämma med de läror om jordens klotform, som redan Greklands vise i många generationer hyllat; och dessutom rubbade sägner om djärfva sjöfarares erfarenheter betänkligt tron på de härskande geografiska lärornas ofelbarhet. Härtill kom förbättrade instrument, såsom kompassen, samt fartygens och seglingskonstens förbättring och utveckling.
Så förbereddes de stora upptäckterna, hvilka äro förbundna med namnen Kolumbus, Vasco da Gama, Magalhäes och med
åren 1492, 1498 och 1519—22. Kolumbus' upptäckt af en ny värld var en så fullständig öfverraskning, att han själf, trots sina upprepade resor dit, aldrig insåg den stora innebörden af sin upptäckt; och ej heller hans samtid kom underfund därmed. Själf lefde och dog han i den föreställningen, att han nått det mål han sträfvade efter, en sjöväg till Indien, om han ock måste medgifva, att han ej lyckats framtränga till den prisade och efterlängtade, utomordentligt folkrika och fruktbara yttersta östern, Indien och Kina, kryddornas, pärlornas, aromernas och sil-kets länder. Och så bunden var äfven denne genialiske, djärfve och egendomlige man af medeltidens föreställningar, att han sökte förklara sällsamma företeelser efter de medeltida hjulkartornas uppgifter om Paradiset längst i öster. Orinoco-flodens sötvattensmassa, som han på sin tredje resa lärde känna, trodde han nedflyta från Paradisets höjder. Men sju år efter hans död förstod Balboa, som från Panamanäset såg en väldig oceanyta utbreda sig i söder, hvilken han därför kallade Söderhafvet, att Kolumbus upptäckt en ny världsdel, skild från Gamla världen både i öster och i väster af stora haf. Nu blef för Europas bildade folk gränsen för deras jordkunskap vidgad med ett stort stycke af jordytan. Vasco da Gamas upptäcktsfärd kan i detta afseende knappast jämföras med den store genu-esarens, liksom ej heller hans person, om hvilken man för öfrigt känner ganska litet, kan mana fram ens en ringa del af det utomordentliga intresse, som upp-väckes af den djärfve och förslagne, erfarne och i fördomar fångne Kolumbus, den lyckligaste och olyckligaste af alla stora upptäckare. — Vasco da Gamas berömda upptäcktsfärd ledde hela handeln mellan västerlandet och österlandet öfver på en ny väg och blef således för världshandeln af större betydelse än någon
Källa: Project Runeberg ·
